Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå Intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga Intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatIntressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras Intressenter.Ämne:  Företagsekonomi/RedovisningNivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.seDatum:  2010-06-04Handledare:  Leif CarlssonProblemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras Intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar?Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras Intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar.Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess Intressenter på grund av att Intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis.Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning.

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse dåallt fler Intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sinaIntressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för atthantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrateginska beröra..

Uppsatsen är en fallstudie utav Föreningssparbankens internrevision. Internrevisorernas arbete inom FSB har undersökts utifrån effektivitet, snabbhet, förändring och dess Intressenter. För att även kunna diskutera internrevision mer generellt har fallstudien kompleterats med en expertstudie som innehåller synpunkter från experter inom internrevision. I studien har det visat sig att det är vanligt att ett förväntningsgap föreligger mellan internrevisorn och dess Intressenter..

Syftet med uppsatsen är att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förändringar i arbetssättet förbetydande Intressenter samt undersöka hur synen på småaktiebolags trovärdighet efter reformen har förändrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvägagångsätt med en abduktiv ansatsanvänts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter från en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och två myndigheter.Resultat:De främsta slutsatser som dragits är att kreditgivares arbetssätt inteförändrats i den omfattning som förväntats. Myndigheternasarbetssätt har däremot påverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot Intressenter på ett annorlunda sätt. Efterreformen är det inte trovärdigheten till bolag som förändrats, utantill de sammanställda räkenskaperna..

En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de Intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för Intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs..

Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Bakgrund och problem:Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet.Vår frågeställning lyder:Vilken syn har företag och Intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten?Syfte:Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och Intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning.Metod:Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; Intressenternas och företagens.Slutsats:Vår slutsats är att Intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är.

Miljöfrågor har blivit allt mer uppmärksammade den senaste tiden. Det framkommer allt mer att det är vi människor som orsakar de flesta av dagens miljöproblem. Miljöproblematiken har lett till att omgivningen ställer allt högre krav på att organisationer tar ansvar för den påverkan på miljön som dess verksamhet orsakar. För att organisationer ska kunna kommunicera till omgivningen att de faktiskt jobbar med miljöfrågor upprättar de en miljöredovisning. En nödvändighet för att veta vad de ska fokusera sitt miljöarbete på är att de har kännedom om vad som förväntas av dem.

Den här uppsatsen är en utvärdering av Båtsamverkan i Västra Götaland. Båtsamverkan är en satsning samt en intervention mot båtmotorstölder och ingår som en del i ?operation Archimedes? i Västra Götaland. År 2014 stals totalt 2534 stycken båtmotorer i Sverige och därför är det en problematisk situation. Den här utvärderingen är gjord på uppdrag av Polisen i Region Väst.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till Intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters Intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika Intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan Intressenter.Kommunikation mellan företag och Intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.

Socialt ansvar, etik och miljöansvar är något som dagens företag fokuserar mer och mer på. Företagens Intressenter ställer även större krav på utvidgad information från företagen. Företagen har därför börjat presentera hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka Intressenter de har för sin hållbarhetsredovisning och vilken information Intressenterna efterfrågar. Hållbarhetsredovisningen är inte tvingande och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.Syftet med den här studien är att undersöka vilka som är de viktigaste Intressenterna för företagen när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar.

CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa Intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR.

Samhällsbyggnadssektorn har stort ansvar och enorma möjligheter att kunna utforma vår omgivning till att bli hållbar och trivsam att vistas i. Det som pågår inom sektorn påverkar på ett eller annat sätt alla individer som rör sig och är verksamma i samhället. För att kunna utveckla och upprätthålla välfungerande samhällen är det viktigt att fånga upp alla Intressenters krav, behov och önskemål. Samarbete mellan sektorns aktörer blir därför av stor vikt i projekt. En undersökande studie för att kartlägga samhällsbyggnadssektorns Intressenter och kommunikationen mellan dessa har genomförts som examensarbete i samarbete med informationsföretaget Svensk byggtjänst.

Drygt hälften av den svenska landarealen täcks av skog. Av denna areal ägs hälften av privata skogsägare och övrig areal av skogsbolag och det allmänna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att värna om den på ett hållbart och uthålligt sätt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glädje av skogen. Ett viktigt begrepp gällande hållbar utveckling är CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det är viktigt att Intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi än den miniminivå som lager kräver.