Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar Intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin Intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad Intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna.

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni månaden 2011. Det senaste året har företagets betalningsföreläggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. När leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande till företaget.Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. Utifrån denna bakgrund har det presenterats förslag på förbättringar som skall leda till att krav/betalningspåminnelser och betalningsförelägganden minimeras.

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, Intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

Andelen äldre invånare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sätt att ta hand om de äldre. Deras vision är attskapa ett intelligent hem som kan stödja de äldre i sitt kvarboende. Konsortiet består inuläget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vårexamensarbete är att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras på ett konsortiumunder utveckling.

BakgrundSamordningsförbundet i Trelleborg är ett nybildat förbund som samordnar och finansierar projekt som genomförs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och Trelleborgs kommun. Samordningen ska förhindra att personer, som på grund av sjukdom är utan förvärvsarbete, hamnar i en gråzon mellan myndigheterna och inte får tillräckligt stöd. Samordningsförbundet önskar kommunicera mer effektivt och aktivt inom och utanför förbundet men har inget planerat kommunikationsarbete.Syfte Studien ger kunskap om förbundets identitet och image med avsikt att skapa en övergripande plan för profilering. Utifrån resultaten tas strategier fram för kommunikationsinsatser med olika målgrupper. Genomförande En fallstudie har genomförts av Samordningsförbundet.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Denna studie bygger på ett uppdrag av Skellefteå Kraft, innefattande en förstudie som ska skapa underlag för beslut om företagets framtida hållbarhetsredovisning. För att hållbarhetsredovisningen ska bli trovärdig är det viktigt att informationen som kommuniceras är väsentlig, det vill säga fokuserad på de frågor som är mest avgörande för företaget. Studien syftar till att öka förståelsen för vilken information som kan vara väsentlig för företag att redovisa i en hållbarhetsredovisning. Genom en textanalys, en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper samt utveckling av en analysmodell avses aktörsgruppernas uppfattningar om vad som är väsentlig hållbarhetsinformation kartläggas. Utgångspunkten för den kvalitativa och explorativa fallstudien var ett aktörsorienterat synsätt, vilket genomsyrade arbetet med en intern väsentlighetsanalys.

I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten.