Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan..