Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför Internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i Internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras Internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags Internationaliseringsprocesser.

De kinesiska företagen börjar nu komma ifatt företagen från väst och konkurrerar med de globala företagen även på högteknologisk produktion. Vi har till denna uppsats gjort en fallstudie på de två kinesiska telekomföretagen Huawei och ZTEs Internationaliseringsprocesser, och undersökt deras konkurrenskraft. Till vår hjälp har vi använt Uppsalamodellens teorier om de psykiska avståndens betydelse och en artikel av Child och Rodrigues som behandlar de kinesiska företagens behov av att kompensera sina nackdelar samt fyra perspektiv som tillför internationaliseringen de omständigheter som är speciella för kinesiska företag. Genom att söka fakta på Internet och göra intervjuer med de båda fallföretagen skapades den empiri som analyserades. I slutsatsen kommer vi fram till att i exportförsäljningen följer de båda företagen mönstret som Uppsalamodellen förutspår bra.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas?Problemformulering: ?Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag??Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina Internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands.Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering.

The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option.This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market.The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews.The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market.The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature.Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. .

Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av Internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär.

Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-taletslågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort attetablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen.Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för dennabransch.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små ochmedelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggandeorsakerna till dessa metoder.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedananalyserats med ett teoretiskt ramverk av Internationaliseringsprocesser.Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschensinternationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen medetableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändratriktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vidvalet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varitavgörande.

Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags Internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag.

AbstractPurpose:The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm?s original market.Methodology/approach:The study is a single case study which examines one firm?s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.Findings:The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model?s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model.

Uppsatsens huvudsakliga tema är internationaliseringsprocessen för små innovativa företag. Vårt syfte har varit att undersöka huruvida de evolutionistiska modellerna kan förklara internationaliseringsmönstret hos små innovativa företag eller om det är andra faktorer som styr. Några av de teorier vi behandlar är uppsalamodellen och nätverksmodellen samt den så kallade born global teorin. Vi vill med vår studie komma fram till om den stegvisa internationaliseringen, som uppsalamodellen förespråkar, även kan förklara de innovativa företagens internationaliseringsprocess. Den huvudsakliga empirin har vi hämtat från fallstudier med tre små innovativa företag där vi närmare granskat dess olika Internationaliseringsprocesser.

Syfte ? Studien ämnar utveckla en större förståelse för små- och medelstora företags Internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgång och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna. Design och metod ? Studien är designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förståelse från tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktäriseras av en ambition att utveckla och använda olika teorier inom det aktuella forskningsområdet, där studiens empiri är styrande. Resultat ? Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna växer olika på internationella marknader och har olika behov, beroende på cleantech-sektor.

Syfte:Syftet med denna uppsat's är att undersöka hur små och medelstora svenska företag internationaliserar sin verksamhet och hur de behandlar affärskulturen på sina nya utländska marknader. Vi vill ge förslag till en modell av internationalisering av SME med inriktning på affärskulturella aspekter. Problem:Problemställningen är del's praktisk och del's teoretisk. Hur behandlar svenska SME rent praktiskt sin etablering utomland's och hur skall dessa företag hantera skillnader i affärskulturella marknadsegenskaper? Vidare frågar vi os's om det är möjligt att använda sig av dagen's internationaliseringsmodeller på SME då de internationaliseringar och affärskulturella aspekter grundar sig på stora företag's strategier och förutsättningar.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras Internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags Internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras Internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.