Sammanfattningsvis kan åtagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte är att se till hur Intermedialitet och bildspråklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa två fenomen interagerar i densamma. Frågan som söks besvaras är: Hur arbetar bildspråk för att uppnå god överföring mellan medier i en applicerad Intermedialitet? Metoden för att besvara denna fråga utgår ifrån en jämförelse mellan vinrecensionens sätt att kommunicera med sin läsare och idéer från semiotiska kommunikationsmodeller angående hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angående Intermedialitet och bildspråk i respektive kapitel, för att vinna hävd åt definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus på språk och på de strukturer som styr sådana..

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och Intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och Intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur en romankaraktär kan förstås utifrån två analytiska ramar, Intermedialitet och kaosnarration. Undersökningen består utav en inledande registrering av de intermediala elementen, en efterföljande fördjupning och slutligen en kortare, kaosnarratologisk analys där romanen placeras i en passande kontext.  .

Denna uppsats handlar om skillnaden som uppstår mellan två filmer som är baserade på en och samma bok samt hur denna skillnad märks vad gäller den postkoloniala teorin. Filmerna och boken som har utgåtts från är Wuthering Heights (1939) av William Wyler, Wuthering Heights (2011) av Andrea Arnold och boken Svindlande höjder (1847) av Emily Brontë. De teorier som är använda som utgångspunkt för analysen är postkolonialism och Intermedialitet. Analysen har en hermeneutisk synvinkel.Slutsatsen visar på att det finns många sätt man kan tolka en text. Hur man än väljer att göra det så gäller det att göra det lika ordentligt som Wyler och Arnold har gjort för att på så vis förmedla det syfte man vill få fram med filmen.

Denna studie handlar om det vidgade textbegreppet, som innebär att tillägna sig och bearbeta texter inte alltid behöver betyda läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. I studien undersöks i vilken utsträckning pedagogerna använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning. Arbetet inleds med en teoretisk del där författarna kommer att avgränsa själva begreppet och förklara vad en vidgning av textbegreppet innebär. Mycket av den forskning som bedrivits pekar på att det vidgade textbegreppet ännu inte implementerats i undervisningen i den grad som är önskvärt. I samband med detta tas även andra viktiga uttryck upp som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och Intermedialitet etc.

Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jämföra centrala karaktärer, förhållandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som använts. Teorin baseras på Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl..

AbstractMany pupils struggleto read. Teachers must therefore know how to motivate these pupils. In this qualitative study the aim is to investigate what some teachers do to motivate pupils to read. Data were collected through interviews with four teachers from two schools. The teachers said that the choice of book was extremely important for making pupils interested in reading, and that reading aloud and cooperation with parents and libraries are of great importance.

Med utgångspunkt för tre forskningsområden: semiotik, pragmatik och kognition, har det gjorts ett försök i att belysa om språket och bilden har skilda roller i den moderna TV-reklamen. Ett noga urval av dagens TV-reklamfilmer användes som underlag för den empiriska undersökningen undersökningen. För att besvara syftet och frågeställningarna testades reklamfilmerna ur två kognitiva aspekter: kognition och affekt. Resultatet som framkom i undersökningen ligger som grund för en diskussion huruvida det går att tala om skilda roller för språket och bilden..

This study demonstrates how norms and ideals about sexuality and gender expression are used in the TV-show The Walking Dead. An intermediate study is made on the comic books? two same sex couples as they are compared to how they are represented in the TV-show. Tara Chambler and Alisha, a same sex couple who only exist in the TV-show, not in the comic books, are also analysed. Queer theory and an intersectional perspective are used to discover how different power asymmetries are connected to each other through an active interplay.

The thesis examines ?intermediality? in Svenska Bios (Swedish Biograph) first fiction films. Värmlänningarne (1910), Fänrik Ståls Sägner (1910), Bröllopet på Ulfåsa (1910), Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf (1910), Amuletten (1910), Emigranten (1910) and Järnbäraren (1911) are analysed in relation to theatre, literature, music and ?reality?. A detailed discussion of intermediality is combined with specific theories relating to pictorialism and literary presentation in film.

This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist?s theories are discussed and compared with the concluded empiric data.The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

The purpose of this paper is to examine the narrative in You are a bad man, mr Gum! to be able to understand and explain the intermedial aspects of the work. I assume an intermedial, narratological and reception theory perspective in my analysis. The method of close reading is used combined with a reader-oriented perspective. I examine the medial aspects of the chosen work through the pictures, the text, and the iconicity of the typographical pattern of the text. To reach my goal, the following questions are dealt with: What is the character of the narration? How do the various media interact in the production of meaning? What is the relationship between the text and the implicit reader? What is the narratological difference between reading the book aloud and silently? The theoretical framework f the paper consists of narratological and intermedial theories.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till..

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.