Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa Interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser.

This is an examination of how interdependence affects the behaviour of politicians and their ability to govern the way they want to. I analyze the memoirs of two Swedish prime ministers, Tage Erlander and Ingvar Carlsson to explore their experiences. I focus on how the increasing interdependence affects the politicians with regards to security, welfare, and financial policies. Sweden had a special position between Soviet and NATO during the cold war. This meant Sweden gave priority to it's neutrality policy during the cold war, compared to increased trade cooperation.

Uppsatsens syfte är att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsättningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgår och därmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika områden: statens oberoende, utländsk intervention i Kongo och den påstådda handeln. Beroendeteori och Interdependens har använts vid studien och det finns tecken på att det har skapats beroendeförhållanden mellan de deltagande aktörerna.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och Interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.

AbstractEssay in political science, C-level, by Samanta Pudic´, spring semester 2008. Tutor: Susan Marton. ?The relationship between national government and local municipality when a refugee centre shall be located.?The purpose of this essay is to examine the relationship between government and municipality with the help from the Interdependens theory when a refugee centre is located. To be able to say something about the relationship between those two actors I have been using two municipalities as examples.

This case study explores the question of implementation and steering in a society of governance. As an empirical example, a reform concerning the reception of separated refugee children in Sweden is used. As of the 1st of July 2006 the responsibility for providing housing for separated children lies with the local governments rather than with the Swedish Board of Migration, aiming to improve the children's situation. However, implementing this amendment has turned out to be a harder task than expected. Traditionally, the relationship between state and local actors is seen in terms of state steering or local self-government.

The Golden Arches Theory of Conflict Prevention stipulerade att länder med McDonald's inte bekrigar varandra. Uppsatsen undersöker varför denna hypotes falsifierades efter att ha varit giltig i 32 år. Med i första hand kvantitativa metoder identifieras ett antal utslagsgivande faktorer för att ett land ska få McDonald?s. Det konstateras att demokrati förr var en mycket viktig faktor men idag helt upphört att var det, medan närheten till USA idag är viktigare än någonsin förr.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

AbstractBachelor thesis in political science by Alexander Hassan, autumn 2008, ?Effects of external factors on a nations democratisation process during the transition from authoritarian to electoral democratic rule ? A categorical analysis?Supervisor: Tomas SedeliusIn recent years globalization has become a hot topic in understanding the world we live in today. Globalization has indeed had a great impact on international relations and with it a great influence on the domestic conditions that determine a nation?s possibilities. It is therefore rational to hold true that this also would apply to a nation?s democratic process.