SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell Intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell Intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ?personer med låg grad av emotionell Intelligens upplever högre grad av svartsjuka?. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell Intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell Intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell Intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell Intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell Intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt Intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell Intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell Intelligens och hur detta framgår? Är emotionell Intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell Intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet Intelligens. Kortfattat kan Intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om g-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell Intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring Intelligensen och mätningen av Intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.

Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka, det som i studien benämns, själslig Intelligens, hos chefer och ledare i näringslivet samt att validera instrument för vad som i studien benämns ledarIntelligens med fokus på själslig Intelligens. Studien utvärderade den själsliga Intelligensen hos chefer och ledare samt om det var någon nivåskillnad på den själsliga Intelligensen hos kvinnor och män. I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på påståenden kring själslig, emotionell och rationell Intelligens. Studien validerade två skalor för själslig Intelligens utifrån ett kanadensiskt instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), en skala för själslig Intelligens, (SQ), som ingick i ett svenskt instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), samt en ny skala för själslig Intelligens, NySQ. Det var 90 chefer och ledare i Västra Götalands näringsliv, 37 kvinnor och 53 män som besvarade enkäten, medelåldern var 47 år.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell Intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell Intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell Intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell Intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell Intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell Intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell Intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell Intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell Intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell Intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell Intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell Intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell Intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell Intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell Intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell Intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell Intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell Intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell Intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell Intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell Intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell Intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell Intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell Intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell Intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Kan man utveckla barns emotionella Intelligens med hjälp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete låta begreppet emotionell Intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina känslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tänker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, såsom målningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i åldern 4-5 år. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella Intelligens.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla Intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första Intelligenserna som är lingvistisk (språklig) Intelligens, logisk-matematisk Intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) Intelligens, visuell-spatial Intelligens, musikalisk Intelligens, interpersonell (social) Intelligens och intrapersonell (reflekterande) Intelligens, används i olika uppgifter.

I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ?Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer?.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig Intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet.

Sambandet mellan emotionell Intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell Intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell Intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell Intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av emotionell Intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens Intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om Intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.