Examensarbetet handlar om Inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda Inskolningsmetoder. Föräldraaktiv Inskolning och individuell Inskolning. Föräldraaktiv Inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som Inskolningen pågår. Individuell Inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under Inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?.

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om Inskolning i förskola. Syftet med följande studie är utifrån fyra förskollärares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens Inskolning kan gå till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och föräldrarna, vilka Inskolningsmodeller som finns samt hur Inskolningen kan gå till. Arbetet resulterade i att förskollärare arbetar med två veckors lång Inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina föräldrar skall vänja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det är tryggheten som ligger till grund för alla Inskolningar.

Vårt syfte med denna studie är att belysa Inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om Inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i Inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av Inskolning. Enkäten kartlägger Inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring Inskolning iförskolan samt hur man som pedagog arbetar med anknytning under och efterInskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistruktureradeintervjuer där sex förskollärare deltog. Det visade sig att alla respondenternaarbetade med den föräldraaktiva Inskolningen i sin verksamhet. Det verkar däremotfinnas ett?problem? med hur de ska arbeta med denna metod.

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid Inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor.Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt..

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om Inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på Inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut Inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid Inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring Inskolningen.

Syftet med denna studie är att synliggöra vad som leder till en lyckad Inskolning på förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv men även vad författare skrivit i ämnet. I arbetet ligger stort fokus på pedagogers och föräldrars roll under Inskolningsprocessen men även på barns trygghet vid Inskolning. Jag vill ta reda på hur pedagoger och föräldrar kan underlätta Inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag använt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollärare och fem föräldrar.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring Inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med Inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring Inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en Inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med Inskolningsprocessen.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid Inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar Inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en Inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans Inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur Inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra Inskolning.

Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en varm och trygg start i förskolan. Vårt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger på förskolan väcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pågår kring Inskolning samt frånvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmåga att knyta an till pedagogen vid olika Inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förståelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen är den trygga basen som barnet utgår ifrån samt den hamn som de kan återvända till och tanka trygghet. Pedagogen bör också känna till hur den viktiga anknytningen påverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi använde oss av enkäter samt en intervju.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid Inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar på relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör även för föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. En definition av hur en Inskolning kan gå till utifrån två skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tänkande som begränsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi få inblick i föräldrars uppfattningar kring Inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med Inskolning.MetodSom metod har vi använt oss av en enkät.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns Inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns Inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under Inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes.Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring Inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsInskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsInskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsInskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en Inskolning.

Arbetet handlar om hur man i förskolan arbetar med anknytning. Detta har i sin tur avgränsats till hur anknytning uppnås vid Inskolning och hur olika Inskolningsmetoder påverkar denna.   I undersökningen vill vi få en djupare och bredare förståelse för hur och varför förskolorna har valt sin Inskolningsmetod. För att få en uppfattning om detta har vi tillämpat en triangulerings-metod där vi utgår från pedagoger, förskolechefer och föräldrar. Pedagogerna intervjuades om hur de, utifrån olika metodval, arbetar kring Inskolning. Förskolecheferna intervjuades om hur de organiserar verksamheten och föräldrarna fick möjlighet att svara på en enkät om hur de upplevde Inskolningen av deras barn.  Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolan arbetar med anknytning i samband med Inskolning och vad de har för strategier samt hur förskolecheferna valt att organisera arbetet kring detta.

Syftet med denna studie är att genom ett föräldraperspektiv undersöka hur en Inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur föräldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för föräldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med Inskolningen. I denna kvalitativa studie har åtta föräldrar intervjuats kring sina barns Inskolningar i förskolan. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser kring information från förskolan, Inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie är att trots att Inskolningarna såg olika ut på olika förskolor så tillskriver föräldrarna samma önskemål kring vad som är viktigt för dem vid Inskolning av sina barn på förskolan.