Inom Inredningsarkitektur har utvecklingen av stuckaturornament, jämfört med annan form av ornamentik, varit förhallandevis stillastående efter modernismen. Jag vill leta efter ett nytt formspråk ? bortom den klassiska stuckaturen som avbildar prunkande grönska och druvklasar, och bortom den modernistiska stuckaturen som endast är underställd funktioner som att bygga in armaturer eller sprida ljus.På så vis vill jag, för mig själv och för andra, synliggöra möjligheter i stuckaturen som på många sätt fallit i glömska. Möjligheter att skulptera och skapa helt unika stämningar i rum..

Finns det föreställningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhållningssättdär den praktiska funktionen är viktig. Där funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.Går det attlösgöra förväntningar och föreställningar från sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla något med känsla i stället för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhåller sigtill det mänskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lägenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det är som är viktigt för ett hem och vår totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö.Genom att studera rum och deras funktioner utifrån olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö.Områden som berörs och flätas samman i mitt examensarbete är: bättre förutsättning att odla grönska, ökad återvinning, reducerad värmeförbrukning, alternativ till uppvärmning, miljövänlig energi samt psykologiska mervärden i lägenhetens plan som kräver problemlösning och upptäckarglädje. Den gemensamma nämnaren är, vår totala miljö..

En uppsats som handlar om samtelet som förs mellan linjerna. En uppsats där gestaltnings prosesen och det skriftliga arbetet redovisas i hop. Som den innre och yttre procesen,.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot Inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot Inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot Inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Mitt magisterarbete i Inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack handlar om rum, ljus och skugga. Som magisterarbete har jag formgett en takkrona. Mitt projekt har varit ett experiment med ljus och skuggspel och en utmaning att förena funktion, formgivning, material och teknik..

Att vistas på sjukhus eller andra vårdinrättningar innebär ofta en del påfrestningar, både fysiskt och psykiskt. Kan vårdmiljön hjälpa till att lindra och på sikt minska den stress och ångest som kan uppstå i samband med vårdvistelsen?Detta har jag undersökt i mitt arbete, där syftet varit att utforma rum för återhämtning och socialt umgänge - rum som avviker från den ordinarie vårdmiljön..

Rapporten presenterar mitt examensarbete på kandidatnivå inom Inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack.Minfascination för gamla sekretärer och kabinettskåp har lett mig in på att göra en undersökning kring deras historik, utformning och relationer till mänskliga behov. Samtidigt hittade jag en röd tråd i mina tidigare projekt som hade liknande egenskaper som de klassiska möblerna. Kombinationen resulterade i en möbel med inslag av både klassiska och moderna egenskaper..

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Det föränderliga rummet är ett scenografiskt projekt på kandidatnivå vid institutionen för Inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack våren 2008. Det är ett arbete som syftar till att inleda ett scenografiskt tänkande genom utforskandet av en metod för att berätta genom rum.I utforskandet av metoden har sex texter gestaltats i samma volym och dokumenterats genom animation. Resultatet är en film där varje scenografi får berätta sin historia och samtidigt bidrar till att beskriva en förändring i volymen de är gestaltade i..

Som examensarbete i Inredningsarkitektur och möbeldesign har jag valt att söka efter ett formuttryck som ligger bortom de modernistiska idealen av logik och rationalitet. Som utgångspunkt i en designuppgift har jag valt träslaget furu och ornament i alla dess former. Jag ifrågasätter rådande smak och stilideal inom områdena inredning och möbler. Dessutom har jag som intention att höja statusen på furu. Detta utmynnar i ett möbelformgivningsprojekt där jag formulerar några tankar i en möbel om en roligare designvärld att leva i.

Hybrid betyder korsningsform. Jag vill i mitt examnesarbete korsa och förena de områden som intresserar mig mest yrkesmässigt: scenografi, utställningsdesign och uttrycksfull Inredningsarkitektur. Jag har undersökt hur man kan tänka kring scenrummet och utställningsrummet och utvecklat ett rumsligt gestaltningskoncept utifrån de behov som finns i verksamheten på det nystartade Fisksätra Museum, i Nacka utanför Stockholm.Det rumsliga koncept jag tagit fram är föränderligt för att kunna fungera i olika typer av sammanhang ? för utställningar, scenlösningar och workshops. Väggar ska gå att flytta, spännande rumsligheter ska kunna skapas.

Mycket har hänt i Sverige sedan de första vattenkraftverken bildades i början på 1900-talet. När vi nu gått varvet runt gällande energiformer finner man att vattenkraften är den enda energiformen som består. Olja är en icke-förnybar energikälla och bidrar till miljöförstörelse, kärnkraft är ren men farlig och samhällskänslig energiform som är under avveckling i Sverige. Sverige är långt framme i energitänkande, och när nu tillgången på ?svensk? energi blir mindre i och med avveckling och priser som ökar när de marknadsanpassas med övriga Europa, måste vi som bor i Sverige minska energikonsumtionen..