Bakgrund: Antalet personer som lever med HIV/AIDS-Infektion var 2008 1,6 miljoner i Tanzania. Personer i åldrarna 15-24 år som har tillräcklig kunskap om HIV/AIDS-Infektion i Tanzania ligger på ungefär 45 % 2005 (www.globalis.se). Stor orsak till att HIV/AIDS-Infektion fortfarande ökar är att kunskapen kring hur det smittar eller hur man skyddar sig inte är särskilt utbredd. HIV/AIDS-infekterade riskerar att bli stigmatiserade pga. fördomar som finns i samhället.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är Infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är ett virus som finns enzootiskt i Europas hundpopulation. Vid Infektion hos vuxna hundar ses generellt inga eller milda symtom och viruset ligger sedan kvar latent i kroppen. Infektion av en dräktig tik kan dock resultera i abort eller dödfödsel av fostren och Infektion av valpar yngre än tre veckor leder oftast till döden. Det finns ett antal faktorer som man funnit verkar predisponerande för en Infektion med CHV-1, inklusive stress, kennelstorlek, kennelhosta samt bristande hygien. Det har föreslagits att en Infektion skulle kunna förhindras genom isolering av tiken eller genom att höja valparnas temperatur. Det finns dock inga vetenskapliga stöd för att dessa två tillvägagångssätt skulle vara speciellt effektiva.

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) är en liten bakterie utan cellvägg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala Infektioner. Bakterien är svårodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover från uretra/vagina. M.

Protonpumpshämmare är en grupp läkemedel som globalt sett tillhör de mest använda läkemedlen. De används vid t.ex. magsårssjukdomar och hämmar utsöndring av saltsyra i magsäcken vilket leder till att pH ökar. Clostridium difficile är en grampositiv stav- och sporbildande bakterie som vid antibiotikabehandling kan orsaka svåra diarréer. Det misstänks att protonpumpshämmare (PPI) kan orsaka överväxt av Clostridium difficile.

En Infektion i bröstbenet efter hjärtkirurgi är en av de allvarligaste komplikationerna att drabbas av. Utgången kan vara dödlig men framförallt åstadkommer komplikationen ett ökat lidande för patienten. En behandlingsmetod i dag är att applicera ett tättslutande förband och aktivera ett negativt tryck för att på så vis åstadkomma ett undertryck i sårhålan. En metod som förändrat situationen för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadsbehovet ser ut, hur metoden negative pressure wound therapy (NPWT) påverkar omvårdnaden av patienter med Infektion i bröstbenet samt att belysa patientens upplevelse av situationen.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk Infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv Infektion, regressiv Infektion, progressiv Infektion och fokal Infektion. Karakteristiskt för FeLV-Infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska Infektioner.

Som operationssjuksköterskor med lång erfarenhet av operationssjukvård har diskussioner kring munskyddets vara eller icke vara funnits, huruvida munskyddet verkligen skyddar patienten mot postoperativ Infektion, eller varför munskydd egentligen behövs. I rollen som operationssjuksköterska ingår ett ansvar för patientens säkerhet, däribland ingår att se till att hygienrutiner följs.Om en patient får en postoperativ Infektion orsakar det ett extra stort lidande för patienten, vilket även kan innebära att vårdtiden blir längre. Om operationssjuksköterskor kan undvika detta lidande för patienten genom att använda och hantera skyddsutrustningen i form av munskydd på rätt sätt uppnås ett av målen på operationssalen. Problemformuleringen är: på vilka vetenskapliga grunder rekommenderas användandet av munskydd? Syftet med studien är att beskriva på vilka grunder munskydd bör användas på operation.Metoden är litteraturstudie som är en litteraturöversikt.

Toxoplasma gondii är en encellig parasit som kan orsaka livshotande sjukdom vid Infektion av immunsupprimerade personer och skada fostret vid Infektion av gravida kvinnor. Parasiten infekterar även livsmedelsproducerande djur som t ex nötkreatur och kan då ge upphov till infektiösa vävnadscystor som förekommer i bl a skelettmuskulatur. Detta gör konsumtion av kött till en viktig smittkälla, men vilken roll just nötkött spelar är inte klarlagt. Med anledning av detta har jag gjort en litteraturstudie avseende förekomsten av T. gondii hos nötkreatur.

Antibiotikabehandling kan rubba balansen i den normala tarmfloran och ge antibiotika- associerad diarré (AAD). En obalans i tarmfloran kan medföra att bakterien Clostridium difficile får möjlighet att kolonisera tarmen och i samband med det kan Clostridium difficile- Infektion (CDI) uppstå. Mellan 10-25 % av alla fall av AAD orsakas av C. difficile. Probiotika är enligt definition levande mikroorganismer som i tillräcklig konsumerad mängd ger hälsosamma effekter.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa Infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa Infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativaInfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ Infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativInfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på Infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Kryptosporidier är globalt förekommande protozoer med förmåga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat värddjur. I dagsläget känner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet är zoonotiska. Människor drabbas främst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som är vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och människor, men mer sällan, är t.ex.

Salmonellos hos småfåglar har blivit ett ökande problem de senaste åren och studier har visat att det är den Infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall bland småfåglar. Salmonellos hos katter är ovanligt men utbrott har satts i samband med Infektion hos småfåglar. Denna litteraturstudie tar upp vilka serotyper av Salmonella spp. som finns hos småfåglar respektive katter, hur bakterien sprids mellan småfåglar, och från småfåglar till katter samt vad som kännetecknar bakterien. Den serotyp som sprids mellan småfåglar och orsakar Infektion är Salmonella Typhimurium och de fagtyper som dominerar är DT40 och DT56. S.

Infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) är endemisk bland hund och katt i stora delar av världen, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nuläget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförändringar och förflyttning av sällskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria områden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsättningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krävs närvaro av mikrofilaremiska hundar, myggor som fungerar som mellanvärdar och vektorer, samt ett klimat som tillåter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvärden.

The purpose of this study was to develop a reliable molecular-genetic method to determine the different species of helicobacter in dogs. The study is part of a larger project to map the prevalence of Helicobacter spp in healthy and sick dogs in Sweden, and to determine the possible connection of Helicobacter spp infection with gastrointestinal diseases in dogs. Several published studies have reported on the prevalence of Helicobacter spp in dogs. The problem is that three of the most common species are so alike that a 16SrRNA-PCR with sequencing is not able to differentiate between them. In this study, DNA has been purified from samples and then a Multiplex PCR has been performed. Multiplex PCRs use multiple primers in one single PCR.