AbstraktTillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som Indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som Indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som Indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt..

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en Indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort Indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en Indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas.

Problematiken kring området intellektuellt kapital och redovisning är i dagsläget en omdiskuterad fråga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat på det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgångarna. Dock menar en del forskare att på samma sätt som företag kan bygga upp intellektuella tillgångar kan de även bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen så bör det gälla det hela kapitalet och därmed måste även de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var därför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att på ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna Indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var på väg att bygga upp intellektuella skulder.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en Indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som Indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som Indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress?Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ägarstrukturen påverkar budpremien för A respektive B aktierna vidföretagsförvärv på Stockholms Fondbörs. Genom regressionsanalyser har jag kommit fram till att ägarstruktureninte har någon inverkan på Budpremien för A eller B aktien. De enda signifikanta faktorerna var Indikator variabelnför kontant bud samt variabeln för företagets andel av A och B aktier, vilka visade ett positivt samband medbudpremien för B aktien..

Jordbruket står för en stor del (90 %) av ammoniakutsläppen I Sverige och nötkreaturen står för 71 % av dessa utsläpp. Ammoniak är en kväveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbättra kväveeffektiviteten och därmed minska ammoniakutsläppen behövs bra instrument för att se vilka åtgärder som behövs och var i produktionen de bör sättas in. Det här arbetet har som mål att utröna om mjölkurea kan vara en Indikator för mjölkkors kväveeffektivitet, samt att förse rådgivare med hjälpmedel i arbetet mot ett högre kväveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besättningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Beteende skulle kunna vara en användbar markör för näringsmässig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt ätbeteende. Idisslare sägs inneha en ?näringsvisdom? som innebär att de har förmågan att selektera olika sorters växter av varierande näringsinnehåll och toxiner för att möta deras näringsmässiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller obehag.

Denna undersökning uppmärksammar ett salutogent perspektiv där förändringar kan ses som möjligheter. Syftet är att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, känslor och beteende för att se hur de kan förhålla sig till individers sätt att hantera förändringsarbete. Undersökningen är utförd på en avdelning på ett sjukhus i Skåne. Denbygger på reflexiva intervjuer och en enkät som mäter individernas KASAM, en Indikator på förmågan att hantera påfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som Indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som Indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn.

Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större..

Sammanfattning. Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan. Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten.

En individs prenatala testosteronhalter kan mätas genom att ta fram ett relationstal mellan längden på pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmåga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. Två hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermätningar och provresultat i matematik.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en Indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.