Det finns flera olika sköldkörtelsjukdomar men vanligast är hypotyreos och hypertyreos. Under de senaste åren har flera västerländska studier visat att användningen av tyreostatika ökar. Syftet med följande arbete har varit att undersöka prevalens och Incidens av hyperthyreodism genom att undersöka användningen av tyreostatika, d v s propyltiouracil och tiamazol, i de olika landstingen med avseende på kön och ålder. Registerdata över samtliga receptuttag av propyltiouracil och tiamazol, mellan 1 juli, 2005 till och med 31 juni, 2007 erhölls från Svenska läkemedelsförteckningen i form av Excelfiler. Filerna innehöll uppgift om kön och landsting och var också åldersindelat i åldrarna 0 till 85 + år.

Introduktion: Avsikten med denna studie var att undersöka och beskriva de olika komplikationer som kan uppkomma vid och efter en bilateral sagittal split osteotomi samt fastställa deras Incidens och påverkan på slutresultatet. Metod: Vi har använt oss av 4 läroböcker för att få förståelse för tillvägagångssättet vid en BSSO. Vår artikelsökning gav totalt 49 artiklar som vi läste i sin helhet genom inklusions- och exklusionskriterier. Vi valde sedan ut 34 artiklar av dessa som vi sedan använde oss av i arbetet gällande komplikationer vid BSSO. Resultat: Direkt postoperativt hade skador på nervus alverolaris inferior högsta Incidens (91%) av komplikationerna. Incidens av skador på nervus lingualis var 19,4%, bad splits 6,49%, blödning 1,2%, nervskador på nervus facialis 0,67% samt non-union 0,47%. Av de komplikationer, som sågs 1 år postoperativt, hade recidiv vid posterior flyttning högst Incidens på 28% och recidiv vid anterior flyttning 21%.

Syftet: Syftet med denna studie var att kartlägga magnitud och Incidens av bakteriemi vid tandbehandling, vid egen munvård samt vid tuggning. Material och metod: En systematisk sökning i PubMed och Cochrane Library genomfördes. Den systematiska sökningen resulterade i 1113 artiklar. Titlar och abstrakt granskades med hjälp av tre oberoende bedömare. Totalt 90 artiklar lästes i fulltext. Granskningen av artiklar i fulltext genomfördes med hjälp av förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier.

Tyreoideasjukdomar är vanliga, de förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebär brist på tyreoideahormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Det finns många subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit är den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de läkemedel som finns är Levaxin® och Euthyrox.

Tyreoideasjukdomar är vanliga, de förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebär brist på tyreoideahormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Det finns många subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit är den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de läkemedel som finns är Levaxin® och Euthyrox.

Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället.Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre Incidens och duration av delirium.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst 350 000 människor med diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes är förenat med många följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting.

Flera studier har visat nyttan av en god glykemisk kontroll vid diabetes för att förhindra mikrovaskulära komplikationer men också olika typer av hjärt/kärlsjukdomar. Idag anses behandling av hypertoni och hyperlipidemi liksom förebyggande behandling med ASA mycket viktig för denna grupp av patienter. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel av diabetespatienterna som medicinerar med ACE-hämmare eller Angiotensin-II-receptorblockerare hos diabetiker med avseende på ålder, kön och landsting. Registerdata över samtliga receptuttag av insulin (A10A) och peroralt diabetesläkemedel (A10B) uttagna mellan 1 juli 2005 till och med 31 juni 2007 tjänade som underlag för de data som erhölls från Svenska läkemedelsförteckningen i form av Excelfiler. De filer som användes för prevalensberäkningar innehöll uppgift om ATC-kod, period, landsting, kön, antal patienter, patienter/tusen invånare, DDD/TIND, antal recept, totalkostnad och landstingskostnad.

Bakgrund Sverige har omkring 350 000 diabetiker vilket motsvarar ca 4 % av befolkningen. Randomiserade studier har visat betydelsen av god glykemisk kontroll och strikt blodtryckskontroll. Det verkar som att mer är att vinna på lägre blodtryck vid diabetes än hos andra hypertonipatienter. Blodtryckkontrollen kan utövas med olika farmakologiska behandlingar, patienter med njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom kan t e x ordineras selektiva betablockerare. Syfte Att studera prevalens och Incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker och hur försäljning skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes.

Bakgrund: Dysfagi innebär avvikelser i den normala sväljningsfunktionen och är en vanlig funktionsnedsättning till följd av stroke. Tidigare studier har påvisat att Incidensen av dysfagi i det akuta skedet efter stroke är 41-68 %. Kliniskt sett upplevs Incidensen ha minskat de senaste tio åren. Syfte: Syftet med denna studie var därför att (1) undersöka den nuvarande Incidensen av orofaryngeal dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter, (2) undersöka hur många av deltagarna som upplever svårigheter att äta och svälja samt bedöms lida av dysfagi enligt vårdpersonal. Metod: Sextiotre patienter inkluderades i studien, av dessa fick 42,9 % diagnosen stroke. Samtliga deltagare genomgick en dysfagibedömning inom tre dygn efter inskrivning på vårdavdelning. Denna bestod av testerna the Standardized Swallowing Assessment ? Svensk översättning (SSA-S) och sväljkapacitetstest (SCT).

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vävnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa åtkomst och möjliggöra kirurgiskt avlägsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker är den kirurgiska tekniken, strålningsterapin samt en inskränkt näringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till färre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid Skånes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksår genom att söka svar på de tre frågorna: Har nutritionen någon betydelse för uppkomst och läkning av trycksår? Vilka näringsämnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och främja läkningen av trycksår? Finns de något samband mellan malnutrition och/eller ätsvårigheter och trycksår? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar från referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i ämnet har analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar på samband mellan förbättrad nutrition och både minskad Incidens och förbättrad läkning av trycksår..

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Ear disease and hearing loss in preschool children can be difficult to discover and diagnose. This paper investigates ear disease in 20 children controls from 1 to 5 years of age. The aim of the study was to map prevalence and incidence for ear disease, and prevalence of hearing loss in a group of children.Twenty children wide aged 1, 1½, 3 and 5 were included and investigated according to a set protocol with psychoacoustic tests, tympanometry, ear microscopy and a parental questionnaire. The majority of the children could be evaluated by age adequate psychoacoustic tests and otoscopy. Tympanometry was the investigation method that was most difficult to perform.