Max Webers teorier är klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers Idealtyp byråkrati går att använda för att analysera en nutida organisation - Försäkringskassan. Kan Försäkringskassan utifrån valda teorier ses som byråkratisk och vad innebär detta för organisationen? För att få information om Försäkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhållande till Webers byråkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att Försäkringskassan är en byråkratisk organisation enligt Webers kriterier och att Idealtypen byråkrati fortfarande är användbar - åtminstone på Försäkringskassan.

Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad.

The aim of this study is to describe the characteristics of right-wing populist parties in Europe. The three parties included in the study are the Swedish Democrats (SD), the British National Party (BNP) and the National Front (NF) in France. The study includes a definition of right-wing populism based on previous research and from that an ideal type of a right-wing populist party has been created. The material used in the study to verify how well the parties were consistent to the ideal type and what similarities and differences the parties in the study have are the parties? political programs and policies.

Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av Idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens Idealtyp kommer närmast händelseförloppet..

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time been the subject of study by political scientists. In the meantime they have been categorized as National Socialists, Fascists, right-wing extremists and more recently radical right populists. But it has not been categorized according to the theories that I expect. The purpose of this essay is to study how well Sweden Democrats policies match with ideas that are typical for radical right populist parties. The main research question is:- Are Sweden Democrats showing details which are typical for radical right populist parties?To be able to answer those questions, I have used an ideal type analysis and developed an analysis instrument according the theoretical approach and the methods in Bergström & Boréus book.

Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktäristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkät som besvarades av 91 personer i tvärprofessionella team inom välfärdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande än rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin Idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team där aktivitetsgraden från teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förändringsorienterad.

Socialförvaltningens enhet för vård och omsorgsboenden i Luleå står inför omfattande utmaningar. Under våren år 2015 förväntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjänstinsatser mot kund vid särskilt boende för äldre och dementa träda i kraft. Samtidigt som den allmänna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vägskäl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgår från en vårdtyngdsmätning har enligt många inom verksamhetens ledning börjat tjäna ut sin rätt då den lokala ?äldre strategin? och den allmänna utvecklingen av en allt äldre befolkning medfört att den spridning av vårdtyngd som existerade när systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam.

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en Idealtyp.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en Idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige ? Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en Idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 ? 2008-08-12, dvs.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en Idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som Idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som Idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en Idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

The essay?s main focus has been to investigate and analyze the political actions behind the 2015?s grade compromise; an agreement to introduce grades from the fourth year in primary school. Through a game-theory analysis, mainly based in Leif Lewin?s and Jörgen Herman's research on rationality in politics, this study examined the grade debate  during a fifteen year period. The primary task has thereby been to explain the grade compromise through game-theory.