Omsättningsbaserade Hyror används främst vid lokaluthyrning till hotellverksamheter eller vid uthyrning till aktörer lokaliserade i centrumanläggningar och köpcentrum. Den alternativa hyresformen är oftast en fast hyra med en indexklausul. I detta arbete analyseras vilka faktorer som påverkar valet av hyresform och vad det får för inverkan på hyresgästen och fastighetsägaren. De faktorer som behandlas i arbetet är hur kontraktsparterna ser på riskfördelning, incitament, mätproblem och konjunkturpåverkan.Den absolut vanligaste formen av omsättningsbaserad hyra innehåller en garanterad bashyra och en omsättningsbaserad del. Den omsättningsbaserade delen aktiveras istället för den garanterade bashyra om en förutbestämd procentuell del av hyresgästens omsättning överstiger bashyran.I uppsatsen analyseras även rådande marknadstrender och deras påverkan på valet av kontraktsform och hyreskontraktens utformning.

Syftet med denna studie är för det första att kartlägga om lägenheter med samma bruksvärde har olika Hyror beroende på om de är privat eller allmännyttigt ägda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner där allmännyttans Hyror är systematiskt satta och kommuner där så inte är fallet. Hypotesen är att hyresskillnaderna är mindre mellan bestånden i kommuner där allmännyttans Hyror är systematiskt satta.De kommuner som ingår i studien är Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje, Umeå och Västerås. Av dessa är Lund, Södertälje, Umeå och Västerås systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns någon generell skillnad i hyra mellan privat och allmännyttigt bestånd görs en regression där samtliga kommuner ingår.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro.

Ventilationssystem tar ofta mycket plats och kan beroende på utformning påverkabygghöjden. Studentbostäder kräver låga Hyror och därmed låga produktionskostnader.Examensarbetet visar hur ventilationssystemet kan byggas in i ett innovativtinstallationsbjälklag och på så sätt spara bygghöjd. Lägre bygghöjd leder till lägre kostnader..

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga Hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.

Stockholmsregionen hade år 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som står i bostadskö kan få sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostäder är inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag är förknippat med dyra byggkostnader där kokurrensen om fina lägen är hård, vilket resulterar i dyra Hyror. Detta är något som studenter inte har råd med.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter.

Uppsatsen handlar om de allmännyttiga bostadsbolagen, hur de sätter Hyror för nybyggdabostäder, var i städerna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas på äldre bostäder ibeståndet. Vidare ser jag på sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet är att många av bostadsföretagen använder sig av omfördelningssystem vidhyressättning, och flera planerar att införa sådana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till beståndet i särskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostäder än tidigare,men att det inte klart om de är finare eller dyrare än de äldre. Det verkar heller inte finnasnågon större omfördelning av kostnader från centrum till ytterstaden..

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade Hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sätt att tillämpa marknadsHyror på den kommunalaverksamheten. Ett område som berör många och väcker starka känslor. Varpå vi valda att studera Helsingborgs sätt att hantera marknadsHyror. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sätt att hantera internHyror. Utifrån teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge råd och rekommendationer till en kommun om hur internprissättning av Hyror kan hanteras på skolor.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga några av de största transaktionerna på den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta år har kännetecknats av lägre transaktionsvolym än föregående år, bland annat på grund av ett osäkrare ekonomiskt läge.Teorin har sin utgångspunkt i vilka aktörer som finns på marknaden och vilken roll konsulten, utländska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. Kartläggningen har gjorts på sätt att försöka få med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en närmare analys av dessa.Kartläggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av både noterade och onoterade fastighetsbolag på köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag på säljsidan.Att döma av fjolårets utveckling marknadsmässigt pekar en hel del på att den kraftiga tillväxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfällen, med fallande vakanser och stigande Hyror som konsekvens på den svenska fastighetsmarknaden..

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för Hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad..

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det är möjligt att göra mindre förändringar på en bostadsgård som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrågar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende på flerbostadsgårdar efterfrågar ofta en vackrare, mer levande och mer välskött utemiljö samtidigt som de flesta inte är beredda att betala nämnvärt högre Hyror för att få detta. Bostadsbolagens förvaltare vill å sin sida många gånger undvika vad man uppfattar som fördyrande förändringar och nyanläggningar. Generellt vill man även hålla skötselnivån så låg som möjligt. De önskemål som studien grundats på framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberäkningarna avseende de olika önskemålen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnås genom att ändra skötsel på en befintlig yta eller genom ändrad utformning.