Med vår studie ville vi undersöka om teorin hur företag ska hantera Hyperkonkurrens var applicerbar och användbar på den svenska virtuella spelmarknaden. Vi ville även se om modifieringar kunde göras för att öka dess användbarhet. Först utförde vi en förstudie som bestod av en marknadsanalys på vår utvalda marknad för att undersöka ifall den karaktäriseras av Hyperkonkurrens. Denna låg till grund för vår huvudstudie som är utförd med en deduktiv ansats. Genom hypoteser testade vi om Richard D?Avenis teori, om hur man hanterar och skapar fördelar i Hyperkonkurrens, var applicerbar och användbar på företag verksamma på den svenska virtuella spelmarknaden.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i Hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att Hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet Hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om Hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i Hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i Hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att Hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet Hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om Hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i Hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och Hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur två olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste åren då flygmarknaden samtidigt har präglats av Hyperkonkurrens. Dessutom har vi jämfört denna kris med den kris företaget hade på 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att använda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Syftet med den här uppsatsen är att åskådliggöra hur SAS Sverige AB:s turnaroundarbete i en Hyperkonkurrens samt hur bolaget försökt återskapa lönsamhet med nya strategiska verktyg. För att kunna svara på vår frågeställning utgick vi från en branschanalys för att förklara orsakerna till att ett behov av turnaround uppstod. För att sedan analysera turnaroundarbetet användes klassiska teorier inom turnaround management. Den framtida nya strategin analyserades sedan utifrån Blue Ocean Strategy. Slutsatsen på rapporten konstaterar att den höga kostnadsbilden inom SAS bidrog till att krisen blev så omfattande.

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi har jämfört två olika forskningsintensiva branscher utifrån en checklista. Utifrån teori och empirisk data har vi analyserat branscherna. Syftet är att undersöka i en jämförande studie, vilka avvägningar som forskningsintensiva företag gör innan de lämnar ut frivillig information avseende FoU och till vilken nytta dessa avvägningar görs.Våra slutsatser är att finns både tydliga branschlikheter som branschskillnader. I båda branscherna lämnar företag mycket information om färdig forskning och produktportfölj. Syftet med att lämna frivillig information är att kunna fortsätta konkurrera på en marknad som präglas av Hyperkonkurrens, där företag är i ständigt behov av nytt kapital för att finansiera fortsatt FoU..

Syfte: Vårt syfte är, att genom att studera Apples historia, omvärld, bransch och strategiska val, analysera om och hur Apple använder hemlighetsmakeriet som grund för skapande av långsiktiga och varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med primärdata bestående av intervjuer med personer insatta i Apple och dess omvärld. Sekundärdatan består mestadels av artiklar från olikaelektroniska källor, facklitteratur och tidskrifter. Teoretiska perspektiv: Vi använder oss av teorier och begrepp som Porters Five Forces, Schumpeterian markets, Hyperkonkurrens, delar av Porters generiska strategier samt Barneys VRIO. Empiri: Vi har gjort en fallstudie av Apple med inslag av jämförelser med andra företag.

Problem · Hur fungerar en e-marknadsplats och vad kan den tillföra pappers- och massaindustrin?· Vilka marknadsföringsteoretiska problem och möjligheter har e-marknadsplatser för pappers- och massaindustrin med utgångspunkt från relationsmarknadsföring?· Varför har de nuvarande e-marknadsplatserna i denna bransch svårt att få igång handel?· Kan e-marknadsplatser i dess nuvarande form bli en framgångsrik modell för e-business i pappers- och massaindustrin och hur kan framtiden tänkas se ut? Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera företeelser i samband med försöken att introducera e-marknadsplatser för pappers- och massaindustrin. Metod En fallstudie av två e-marknadsplatser inom pappers- och massaindustrin har gjorts. Materialet kompletterades med synpunkter från en industrirepresentant. Med utgångspunkt från hypotesen applicerades relationsmarknadsföring på undersökningsmaterialet.

SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.