Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med Huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan Huvudstammar (nollytor).

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med Huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på Huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp Huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med Huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på Huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp Huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Studiens syfte var att jämföra Bracke Planter (BP) med harvning med avseende på andelen markberedd areal, uppkomsten av naturligt föryngrade stammar av olika trädslag per ha och huvudplantors medelhöjd tre år efter plantering. Jämförelserna mellan de två metoderna gjordes gruppvis med lika antal inventerade trakter för respektive metod, inventeringen gjordes i Småland under augusti månad 2012. För att fastställa andelen markberedd areal mättes arean på markberedningshögar och harvspår på årsfärska markberedningar (6 trakter). Förekomsten av naturlig föryngring och höjd på Huvudstammar (ca 550 mätta plantor/metod) registrerades för totalt 16 trakter. Andelen markberedd areal var signifikant högre för harv än för BP, ca 33 % jämfört med 22 %.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets Huvudstammar och de oönskade sågas av.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets Huvudstammar och de oönskade sågas av.

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (främst avseende harvning och högläggning) i relation till terrängens svårighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande på markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material användes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkända, optimala och underkända planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat från en kontrollinventering av svårighetsgradsbedömning samt ett material från Sveaskogs register avseende återväxtkontrollerade objekt med antal etablerade Huvudstammar efter 1-3år vid olika markberedningsmetod, svårighetsgrad och bonitet.Endast för 51 % av objekten överensstämde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svårighetsgrad. För 23 % av objekten var planerarnas bedömning en svårighetsgrad lägre/lättare än kontrollinventerarens klassning. Harvade objekt hade 14 % signifikant fler godkända planteringspunkter per ha och bättre måluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) än de som höglagts (avser normal och svår mark; harvning hade inte utförts på lätt mark).

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

According to the Board of Forestry, in Västerbotten, many natural regenerations of Scots pine (Pinus sylvestris) carried out on privately owned forest in the middle of 1990 in Västerbotten have rendered a bad regeneration outcome and will provide a low future forest production. The Board of Forestry believes that the negative result can be explained by the fact that the regeneration has been carried out in wrong locations and that scarification failed to work as planned. In order for an accepted rate of regeneration the guidelines of the Forrest Act require, not less than 10 years after final cutting at natural regeneration, that there should be at least 1300 (site indices 16 m) - 1700 (site indices 20 m) main crop stems per hectare. Main crop stems are defined as stems according to the place of growth and appropriate tree type, in addition with regard to quality, stage of development and damage risk have a prospect of succeeding. In addition main crop stems should be separated by surface so that the proportion sample plots with 3 meters radius, and lack main crop stems, are not more than 10 % of site indices 14 meters or higher.

Ett ökat brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekHuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.