Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltförmånga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barnintervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och Hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården..

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har Hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring Hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt Hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Arbetet handlar om läxans funktion i dagens skola. Vårt avgränsade syfte var att undersöka om läxor gynnar elevernas inlärning. I våra empiriska undersökningar har vi använt oss av enkäter och intervjuer. I enkätundersökningen deltog 23 elever i årskurs fyra. Intervjuerna gjorde vi med tre grundskollärare samt tre barn i åldrarna sju till elva år.

SammanfattningLäxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på.

Influensasjukdomen har en världsvid spridning varje år. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar är stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar därför vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmänna råd, vaccination mot influensa? (3) Däremot finns ingen rekommendation om vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. Många arbetsgivare väljer varje år trots det att bekosta de anställdas vaccination mot influensa för att minska sjukfrånvaro.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians..

Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar.

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ?ordning och reda? legat i fokus.