Studiens syfte är att ge en bild av Hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om Hantverkskunnande med särskilt fokus på Dreyfus modell ?från novis till expert? samt Hoffmans modell ?från okunnig till mästare och superexpert? (min översättning). Dramaledarnas iscensättning av dramaprocessen analyseras utifrån Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

Studiens syfte är att beskriva vad slöjdlärare har för intention att lära eleverna och hur slöjdundervisningen kommer in i skolans större sammanhang. I rapportens inledande del pre-senteras tidigare forskning kring läroplansteori. Forskningen visar att styrdokumentens inne-håll inte kan ses som ett självklart facit för hur undervisningen bedrivs i praktiken. Därefter följer en redogörelse för läroplanen, kursplanen för slöjd samt hur de är avsedda att tolkas. Vidare presenteras olika teorier kring lärande som bland annat poängterar vikten av en mång-facetterad undervisningsmetodik och sociokulturellt lärande.

Syftet med uppsatsen har varit att få ökad kunskap om nyexaminerade lärares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se på kopplingen mellan lärarutbildningens olika delar och yrkeslivet. Frågor som har behandlats var om lärares socialisation in i läraryrket, pedagogiska teorier i lärarutbildningen och praxisnära teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie från 2006 där studenter under sin sista termin på lärarutbildningen har intervjuats, och därifrån har vi gått vidare med en ny fallstudie där lärare som har varit ute i yrkeslivet ett till två år har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har även en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfället. För att få en uppfattning om studenters syn på det teoretiska innehållet i lärarutbildningen har även en enkät med en öppen fråga gjorts.Uppsatsen har visat på att kraven som ställs på lärarutbildningen är höga och motsägelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.