Sök:

Sökresultat:

260 Uppsatser om Hanterbarhet - Sida 1 av 18

Upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi

Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förändrad relation till sin kropp som innebar svårigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motståndare i livet. Fibromyalgi är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, där problem i det dagliga livet främst handlar om värk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi är påverkan på det dagliga livet stor, då det ger allvarliga konsekvenser på vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Jag vill, jag vet, jag kan - en studie om betydelsen av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i undervisningen

Studien tar sin utgångspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehåller tre komponenter ? meningsfullhet, begriplighet och Hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans värld genom undersökningens syfte, som är att ta reda på om eleverna känner tillit och delaktighet i sin lärandesituation och om detta i så fall påverkar deras Känsla av sammanhang i skolan utifrån begreppen begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgångspunkt från detta syfte formulerades följande problemställning: Finns det samband mellan elevernas självtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och Hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvästskånsk kommun under hösten 2006.

Upplevelsen av hanterbarhet av vardagen: en litteraturstudie om närstående till personer med kronisk sjukdom

Att vara närstående till en kronisk sjuk person kan upplevas påfrestande när den sjuke är beroende av dem och det kan leda till utmattning både mentalt och fysiskt. Därför behöver närstående finna sätt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av Hanterbarhet av vardagen hos närstående till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att träffa andra och få kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Copingstrategier som smärtlindring vid omläggning av brännsår : En litteraturstudie

Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling.

Ett lärande sammanhang : En studie om elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet av sitt lärande

SammanfattningStudien utgår från Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers känsla av sammanhang i sitt lärande utifrån begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning elever upplever att det salutogena synsättet/förhållningssättet genomsyrar lärandet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som meningsfullt? Är det salutogena synsättet mer vedertaget i någon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det någon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet? Enkätundersökningen genomfördes i fem olika klasser på olika nivåer där urvalet bestod av 140 elever inom vård- och omsorgsutbildning. Enkäten bestod av påståenden utifrån begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som användes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), Lärling och VOS (en klass med elever med svenska som andraspråk) upplevelse av begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet i lärandet.

Tidspress, stress och välmående på en Akutmottagning. : En kvalitativ studie på akutmottagningen i Uppsala

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, Hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Maskrosbarn : En biografisk studie

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, Hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Ung vuxen och cancer : Från kris till hanterbarhet

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större Hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre Hanterbarhet.

Matematikundervisning relaterad till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet.

Sjuksköterskors upplevelser av hur tidsbrist och stress påverkar deras välmående. : En kvalitativ studie på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.

 Nyckelord:Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående Bakgrund:Stress och tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress. Syfte:Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Huvudresultat:Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var Hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist på Hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på Hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt. Slutsats:Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. .

Ungdomsarbetslöshet: en studie av ungdomarnas upplevelser av sin situation som arbetslös

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien är en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fyra ungdomar i ålder 20-24 år, anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna har jag tolkat med hjälp av teorin känsla av sammanhang, KASAM och utifrån de tre begreppen: begriplighet, Hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju längre tid i arbetslöshet, vilket påverkar deras känsla av sammanhang.

Hänger motivation, KASAM och övning ihop? : Enkätstudie på elever i årskurs tre, gymnasiet, baserat på Aaron Antonovskys livsfrågeformulär; KASAM

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör.

God omvårdnad, trots allt! : Sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Förhållandet mellan självskattad känsla av skoltrötthet och känsla av sammanhang

Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, Hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM.

Debriefingens betydelse för sjuksköterskor

BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, Hanterbarhet-, och icke Hanterbarhet.

1 Nästa sida ->