Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda Handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka Handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan Handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är Handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De Handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika Handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska Handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Offentliga chefers arbetssituation har förändrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/Handlingsstrategier som chefer använder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt gränssättande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stärka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrämjande, närvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom åtta kluster av chefer: de gynnsamma, desjälvbejakande medarbetarinriktade, de icke-gränssättande, deinformella positionsstärkarna, de frånvarande, de självförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade från varandra medavseende på hälsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende på verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmärkning.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska Handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars Handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars Handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Ett gruvbolag har ansökt om tillstånd att få starta en gruva i Jokkmokks kommun. Detta har skapat en stor debatt om vad en gruvetablering kan innebära för Jokkmokks kommun. Frågan om nya gruvetableringar är ett exempel på en policykonflikt. Syftet med uppsatsen är att förstå aktörernas olika synsätt om gruvetableringsprocessen samt hur de olika synsätten i sin tur påverkar deras Handlingsstrategier. Aktörerna som utforskas är JIMAB, Socialdemokraterna i Jokkmokk, Urbergsgruppen i Jokkmokk samt samebyarna Jåhkågasska och Sirges.

Uppsatsens syfte är att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme påverkas av att de är kvinnor. Och om så är, hur de då handskas med denna påverkan. Undersökningen är en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys använts. Som utgångspunkt för temana har organisations- och genusteorier använts.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och Handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

Bakgrund: När föräldrar efter skilsmässa hamnar i en vårdnadstvist, blir deras barn involverade i en vårdnadsprocess som ska leda fram till beslut kring vårdnad, boende och/eller umgänge. I barnkonventionen och föräldrabalken finns lagar och bestämmelser som reglerar barns rätt att komma till tals och att hänsyn skall tas till barnets vilja. Bedömningen ska göras med utgångspunkten att barnets bästa skall komma i främsta rummet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka Handlingsstrategier som familjerättssekreterarna använder sig av när de möter barnen i det enskilda barnsamtalet under vårdnadsutredningen. Handlingsstrategier är ett vidare begrepp än metoder, vilket innebär att vi är intresserade av att tolka även det mer personliga förhållningssättet som våra familjerättssekreterare använder i mötet med barnen.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change..

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem..

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och Handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.