Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja Gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder.

Hur ungdomar kan motiveras till att återuppta sina studier efter avhopp från gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlägga attityder och intentioner vad det gäller studier hos ungdomar som avbrutit sina Gymnasiestudier. Den erhållna kunskapen kunde sedan användas som ett underlag för att lägga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att återuppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjälp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina Gymnasiestudier under åren 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

I denna studie undersöks hur några före detta IVIK?elever har lyckats med sina Gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret på hur gymnasieelever ser på motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom området, där forskarna försöker tolka, förstå och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras på följande sätt. Motivation har många olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer är något individen generellt påverkas av, men den inre motivationen är strängt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och får individen att gå vidare, är en känsla och en sinnesstämning, en självupplevd positiv erfarenhet som ger vällustkänslor och därmed ökad motivation.Resultatet i min rapport visar att motivation är styrd av flera faktorer.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina Gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda Gymnasiestudier på elprogrammet haft..

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande Gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

Vi har gjort en undersökning genom att använda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal på fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi går på individuellt program eller om dessa elever är integrerade på nationella program och om elever får de kompensatoriska hjälpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vår kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är integrerade på nationella program.

Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern 19-23 är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina Gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrån vid 15-16 års ålder för att för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till Luleå.

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program..

Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för Gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina Gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för Gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs.