Bakgrund: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl.

Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

Abstrakt/AbstractFör tio år sedan genomfördes en studiepå Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholmdå 32 tonåringar med typ-1 diabetes fick genomgå en empowerment-baserad gruppundervisning i diabetes. Målet var att gruppmedlemmarna skulle bli medvetna om vad de behövdeförändrai sin egenvård, lägga upp en handlindsplan, och ta kontroll över sin sjukdom.Denna utbildning ledde dock inte till någon förbättring av Hba1c men en förbättring avungdomarnas förändringsbenägenhet.Som ett vårdutvecklingsprojekt av barndiabetesmottagningens verksamhet blev syftet med föreliggande studie att retrospektivt undersöka vad deltagarna upplevt som betydelsefullt efter att som tonåringar ha deltagit i denna Grupputbildning.Efter att intervjuat 6 av deltagarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande teman:Att uppleva kompetent stöd från diabetesmottagningen, att gemenskapi gruppen gav mod att konfrontera sjukdomen ochatt Grupputbildningengav känslan att det var lättare att leva med diabetes.Resultatet skulle kunna utgöraendelav ett underlag för utformningen av framtida gruppundervisningar för tonåringar med diabetes..

Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2.

Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys.

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..

Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2012.

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta är ett internationellt problem och drabbar en femtedel av alla gravida kvinnor med dysfunktion och sänkt uthållighet i vardagliga aktiviteter som följd. 7% har kvarvarande besvär postpartum. Idag finns ingen standardiserad undersökning eller behandling inom området. Syftet var att göra en systematisk litteraturöversikt för att sammanställa vilken eller vilka behandlingar som finns för graviditetsrelaterad bäckensmärta under och efter graviditet och vilken eller vilka av dessa som har effekt i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion. En artikelsökning gjordes med sökorden ?pelvic girdle pain AND (pregnancy OR postpartum) AND (physiotherapy OR physical therapy) AND (treatment OR therapy) AND Randomized Controlled Trial[ptyp]? i databaserna Pubmed, CINAHL with full text, Scopus, Web of Science och AMED.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat Grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.