Enligt modellen för Robert J. Harringtons sensoriska pyramid finns det tre faktorer att ta hänsyn till beträffande mat och dryck i kombination. Dessa innefattar Grundsmakernas påverkan, texturens roll samt betydelsen av flavours.Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Harringtons sensoriska pyramid, undersöka betydelsen av Grundsmaker, munkänsla och flavours, vid mat- och dryckeskombinationer med te.Metoden som tillämpas i föreliggande uppsats är en litteraturstudie med utgångspunkt i fyra vetenskapliga artiklar. Två av fyra artiklar berör teets egenskaper. De andra två behandlar mat och dryck i kombination.Genom att redogöra för Grundsmaker, munkänsla och flavours visar resultatet att en kombination mellan mat och te inte kan byggas på samma grunder som en kombination med mat och vin.

Individuella smakupplevelser varierar stort och är delvis beroende av hur väl och intensivt individen kan urskilja Grundsmaker. Jämfört med vuxna uppvisar barn en högre preferens för sött och starkare aversion mot bittert. Syftet med denna studie var att undersöka 4-6-åriga förskolebarns förmåga att identifiera Grundsmaker i livsmedel före och efter träning med grundsmaklösningar. Även barnens förmåga att verbalisera smakupplevelser innan grundsmakträning undersöktes. Studien genomfördes på en förskola, totalt elva barn deltog i studien som bestod av fyra moment.

Inledning: Den vetenskapliga förankringen om mat och vin i kombination är låg. Upplevelsenav en måltid involverar alla de mänskliga sinnena, vilket således har gjort den svår att mäta.Hur stor roll spelar egentligen Grundsmakerna och krävs det ytterligare element för att lyfta enkombination av mat och vin till högre höjder?Bakgrund: Förutom smaklökarna på tungan som bildar den grundläggande uppfattningen avdet vi stoppar i munnen, är det främst munkänsla och flavours som bidrar till helheten avsinnesupplevelsen av mat och dryck. Flavours är en kombination av det människan smakar,känner och luktar och det råder oenighet om hur stor vikten av flavours kontra Grundsmakerär vid en kombination.Syfte: Författarna avsåg att undersöka vilken betydelse flavours respektive Grundsmaker harför upplevelsen av mat och vin i kombination.Metod och material: För att kunna besvara syftet användes kvalitativa fokusgruppintervjuersamt en kvantitativ sensorisk analys i form av Temporal Dominance of Sensations (TDS).Resultat: Undersökningen visade att både fokusgrupperna och TDS-panelen vargrundsmaksorienterade i deras bedömningar. Likväl belyste fokusgrupperna att flavours hadeen viktig roll i att lyfta en kombination och ge den karaktär och komplexitet.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.