Detta examensarbete behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar på relationen mellan en Grossist och dess leverantörer. EDI är ett sätt att elektroniskt överföra standardiserade dokument på, från ett datasystem till ett annat, utan eller med begränsad mänsklig inblandning.Arbetets syfte är att belysa viktiga aspekter angående EDI-förfarandet hos en stor Grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhållande och krav som råder mellan en Grossist och dess leverantörer, såsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten är fördelad samt hur framtiden påverkar. Undersökningen baseras på intervjuer från sex leverantörer till en Grossist och en intervju med Grossisten.EDI används i första hand till att hjälpa företagen att rationalisera sin verksamhet. Främst är det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som är huvudvinsterna.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen Grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom Grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

Som slutkonsument är det inte alltid lätt att förstå varför en butik erbjuder ett visst produktsortiment och kunderna har sällan insyn i vad som styr och påverkar dagligvaruhandelns utbud av varor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur butiker resonerar när de väljer sina leverantörer och vilka faktorer som styr deras val. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där personer från fem ICA-butiker i Uppsalaområdet har intervjuats. ICA AB är landets dominerande Grossist med inriktning på livsmedel och detaljhandel varför enbart ICA-butiker har tagits med i undersökningen. De valda butikskategorierna är ICA Supermarket och ICA Nära där alla använder sig av samma huvudGrossist och kompletterar sitt sortiment med varor från andra leverantörer. På så sätt kan de anpassa sitt varuutbud efter sin butiksprofil.

Uppsatsen behandlar mindre Grossisters situation på marknaden i Sverige. Mindre grosssisters nyckelposition i den traditionella värdekedjan suddas ut alltmer. Grossisterna måste finna nya vägar för att behålla de befintliga kunderna. Därför måste de skapa mervärde, vilket i sin tur skapas genom att utveckla olika former av samarbete med sina kunder..

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från Grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.

Syftet med vår uppsats var att undersöka och utveckla hur en liten aktör strategiskt ska kunna vara konkurrenskraftig och överleva gentemot de stora aktörerna i storhushållsbranschen. Vår studie var en fallstudie av den mindre aktören, MatGrossisten i Kalmar AB. Undersökningen baserades till största delen på primärdata i form av intervjuer. Vi valde att arbeta och belysa Grossistfirman utifrån både ett internt respektive externt perspektiv, där RBV, relations och nätverksteori och teori om skalekonomi, varit de dominerande teorierna för vår analys. Vår slutsats pekar på, att konkurrera med de stora aktörerna i storhushållsbranschen är inte lätt, men att resurser i form av organisation, personal, kundrelation och samarbete har gjort att vårt fallföretag lyckats konkurrera och överleva.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en Grossist samt genom sekundärmaterial.

Syfte: Syftet är att genom en ABC-kalkyl utreda var ett mindre Grossist företag tjänar sina pengar och därefter diskutera hur företaget tidigt ska kunna få indikationer på ekonomiska förändringar. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Nordhav AB. Utifrån teori och empirisk data utvecklas en ABC-modell för Nordhav ABs verksamhet samt ett förslag till budget för verksamheten. ABC-modellen och budgeten testas därefter på ett verkligt material och resultat analyseras. Resultat: Resultatet av den lönsamhetsbedömningen som gjorts i detta arbete genom en ABC-kalkyl visar att företaget idag (2002) säljer flera produktgrupper med förlust.

Bakgrund: Att hantera en stokastisk, kraftigt varierande, efterfråganutan prognos ställer stora krav på de leverantörer som ska försörjakunden. Elektroskandia är Grossist av det installationsmaterial som krävsvid installation av mobila basstationer. För att få en bredare förståelse avdetta omfattas även två andra Grossister, Swedol och Würth, i dennastudie.Syfte: Det allmänna syftet med denna studie är att skapa en förståelse förhur Grossistföretag hanterar en stokastisk efterfrågan. Specifikt utrederstudien hur Elektroskandia utan prognos kan hantera kundernasstokastiska efterfrågan, för att kunna möta deras krav samtidigt somlagervärdet inte får stiga till väldigt höga nivåer.Metod: I denna studie används ett induktivt angreppssätt vilket innebäratt teorin är resultatet av studien. Empirin i denna studie har samlats ingenom kvalitativa intervjuer på tre olika Grossistföretag.

The purpose of this study is to analyse how a distribution and sale-network for quality softwood lumber should be designed to fit sawmilling companies? business concepts, and at the same time satisfy customer needs regarding delivery time and quality aspects. This thesis work is a case study based on a sawmilling and retail company in Sweden. AB Karl Hedin is a private owned sawmilling company with 500 employees. The company?s turnover is 1500 million SEK, it includes 4 sawmills, 16 builders merchants stores and a packaging company.

Syftet med rapporten är att förse en dagligvaruGrossist med en bra grund till kravspecifikation för att användas vid införande av ett automatiserat fördelningsflöde. Kravspecifikationen är inte helomfattande, men ska kunna brukas som grund till resonerande tankar runt om huruvida man ska automatisera eller inte. Frågeställningen som behandlas är: ? Att skapa ett underlag för en kravspecifikation åt ett Grossistföretag. Underlaget ska vara lämpligt att använda vid en offertförfrågan för automatisering av deras nuvarande manuella fördelningssystem.

Då det finns begränsad forskning om hur leverantörer agerar mot egna varumärken i Sverige är syftet med denna uppsats att klargöra vilka strategier svenska leverantörer använder sig av för att konkurrera med Grossisters egna varumärken. Syftet är också att förstå hur och varför de använder strategierna samt att se om det finns någon skillnad mellan företag i olika storlekskategorier. Uppsatsens metod är av explorativ och beskrivande karaktär. Undersökningen har genomförts med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod för att de båda skall kunna styrka varandra. 32 svenska leverantörer till dagligvaruhandeln har deltagit i studien, vilket ger undersökningen ett leverantörsperspektiv.

Syfte:Syftet med vår uppsats är att kartlägga nötköttsbranschen med avsikten att vidare utreda de bakomliggande faktorerna till varför det, i butiker, skiljer så mycket i pris mellan svenskproducerat och utländsk importerat nötkött. Metod:I vår uppsats har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, med vissa induktiva inslag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har insamlat material främst via intervjuer. Teoretiskt perspektiv:Vi har använt oss av teorier i form av de fem konkurrenskrafterna och Strategic Cost Management. De fem konkurrenskrafterna möjliggör en kartläggning av nötköttsbranschen och genom Strategic Cost Management har vi analyserat värdekedjan, vilket köttet passerar igenom från producenten till butikerna.

Sven-Axel Svenssons Bijouterier i Söderköping är ett företag som importerar, lagrar och säljer bijouterier. De har den egna butikskedjan Glitter och fungerar även som Grossist till detaljhandeln. Under de senaste åren har de expanderat genom att öppna nya butiker. Expansionen har medfört att logistiken inte har hunnit med att utvecklats i samma takt. 1999 fanns 14 butiker i Sverige som har utökats till att bli 123 butiker i Norden 2004.Målet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur det fungerar vid inleveranserna idag.

Plannja AB i Luleå är Skandinaviens ledande byggplåttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplåt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som både tillverkare och Grossist. Höga krav på kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av målade band successivt har ökat till oönskade nivåer vilket innebär hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete är att föreslå arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbättrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krävs.