Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens Grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens Grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull Grammatikundervisning..

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för Grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i Grammatikundervisningen, att dagens Grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin Grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares Grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares Grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och Grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och Grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på Grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares inställning till Grammatikundervisning. Metoderna som användes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkätundersökning. Resultatet visar att lärarna tycker att språkriktighet är viktigare än grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbättra språket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lära sig den. Lärarnas åsikter skiljer sig åt gällande elevernas bristande kunskaper inom grammatik när de kommer från högstadiet.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med Grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur Grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring Grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring Grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar Grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Denna uppsats består av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielärares Grammatikundervisning. Eleverna som ingår i studien går samtliga sista terminen i årskurs nio. Studien är grundad på ett grammatiktest som sjuttiosju elever från tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkätundersökning där tio lärare som undervisar i svenska på högstadiet har svarat på frågor kring sin Grammatikundervisning. Grammatiktesten har rättats, analyserats och kategoriserats utifrån de svar som givits och enkätsvaren har analyserats i förhållande till elevernas testresultat. Studien visar på likheter mellan respondenternas åsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgångspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör Grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om Grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring Grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för Grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till Grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program Grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin Grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera Grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare i åk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan är en kontroversiell fråga, och kursplanerna är svävande. Dessutom är grammatik i tidigare åldrar ett ganska outforskat område. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att ta reda på hur några lärare i åk 1-3 tänker kring grammatik och Grammatikundervisning och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen.Resultatet av undersökningen visar att grammatik är komplext. Lärarna har olika syn på vad grammatik är och svarar väldigt övergripande och svävande men kommer till slut fram till att det inte bara är ordklasser utan också språkets struktur.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i Grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och Grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om Grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med Grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat Grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i Grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och Grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..