Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda Governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

The purpose of this essay is to examine sfi (Swedish for immigrants), which is an ingrational-political tool with objective of teaching immigrants to read and write in Swedish. With the use of critical discourse analysis we examine the discursive practices within sfi. We also examine our methodological and theoretical approaches, and our application of them. Our research questions are as follows:? How are the discursive usage of ?person centered? and ?society centered? expressions being used?? How well does our methodological and theoretical resources work?In our theoretical viewpoint we use ?post colonial theory?, which is a perspective concerned with global power relations seen from a historical perspective.

The first aim of this study is to describe how the public employment service (PES) producesoccupational descriptions. The second aim is to analyse the conditions for that production.Method: The empiric material consists of seven qualitative interviews with employed at PES,operational plan for the team working with descriptions on occupations and observation notes.The overall theme in the study is Foucaults perspective on power. The conditions forproduction of occupational descriptions are understood in the light of the Governmentality perspectiveand the concept of employability. Bourdieu´s concept habitus, symbolic violence and capital are usedto articulate the officials? values and experiences.Eight officials at PES produce the occupational descriptions.

This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings.

Abstract Heléne Slivka (2013). Kvalitetsarbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv ? en fallstudie. (Quality assurance process in the elementary school from a special education perspective ? a case study.) The research This essay investigates the language in the school´s quality assurance documents. An important aspect of this is the way in which language structures and informs how we think about, and work with, students with special needs. Aim The aim of this essay is to problematize how students with special needs are represented in the quality assurance documents of the school. The writer intends to point out how the ways in which the language used to describe students informs governing processes.

Den långa traditionen av sekularitet i Frankrike har ett stort inflytande i den publika sfären och har därmed blivit djupt rotad i den franska identiteten. Den sekulära ideologin har resulterat i en lag som förbjuder religiösa symboler i skolan. Sedan hösten 2004 får muslimska flickor inte längre bära slöja i skolan. Syftet med denna uppsats är att presentera unga muslimska kvinnors uppfattning och syn angående denna nya lag. Uppsatsen strävar efter att förstå hur lagen har påverkat dessa kvinnor.

Titel: Fostran som pedagogiskt projekt. Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar. (The bringing up of pupils as an educational project. The image of ?the problem child? in governmental committees).   This study focuses on the image of the problem child as it appears in two texts (from the 1940s and 1970s) of governmental committees on Public Health (SOU) and the new school law (Ds 2009:25, will be implemented in July 2011).

The overall aim of this thesis is to examine how Easy-to-Read information, used by governmental agencies, facilitates and limits the field of possibilities for the intended recipient, based on the information.This, in anera of e-government.The theoretical framework is based on two Foucauldian concepts Governmentality and discourse analysis. Representatives from five Swedish governmental agencies have been interviewed and the results have been analyzed based on the following questions: (1) How do the representatives construct the category Easy-to-Read? (2) How do these representatives construct the recipients of Easy-to-Read? In order to broaden the understanding of Easy-to-Read, an important national level policy document, containing a summary of strategies and goals for e-government has also been analyzed based on the following questions: (3) How is the e-government constructed in the text? (4) How is the citizen constructed and positioned in the text? The collected material is analyzed using a discourse analysis inspired by Foucault.With the results from the interviews and the analyzis of the policy document, Easy-to-Read information has been discussed and examined as a technology to meet the needs of people with reading difficulties, putin an era of e-government.The findings of the study include the following: (1) The e-government is constructed as a service agency and the citizens are positioned as clients. Furthermore, the citizens are expected to participate digitally and be digitally competent. (2)Some of the representatives does not know, with certainty, to whom the texts are directed or if they are used.

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek?För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och Governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

The purpose of this paper is to examine how work and individuals is portrayed in today?s labor market policies and workrelated coaching. To do this I am using discourse analysis. My theoretical points are social constructivism, Governmentality, coaching and theories regarding activity. The results portray a picture of work as the foundation of society and the main way to break isolation.

This essay is about the problematization of uneployment and unemployed in national policy documents of the years 1979 and 2007. The purpose of this essay is to illustrate and analyze the problematization of unemployment as a construction. My overall aim is investigating how the unemployed and unemployment are represented and constructed in the Swedish political debate the years of 1979/80 and 2006/07 by analyzing national policy document. The analysis will consist of questions about the problemrepresentaion made by unemployment and the unemployed, the assumptions behind this problematization and what kind of impact it could generate for the unemployed.  In this way, the study aims to investigate the changes that may have occurred in how unemployment is problematized in the Swedish policy documents and highlight citizenship conditions on the basis of labor market policy.

Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ?Stulen Barndom? och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran.