I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för Geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om Geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin Geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin Geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i Geografiundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin Geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin Geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i Geografiundervisningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans Geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt Geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i Geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i årskurs tre ser på sin närmiljö. Vidare vill vi ta reda på hur pedagoger arbetar med närmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkät. Resultatet visar att eleverna i studien utgår ifrån sin bostad och pedagogerna utgår ifrån skolan när de reflekterar kring närmiljön. Undersökningen uppmärksammar också att pedagogerna verkar tänka på närmiljö på två sätt, dels professionellt och dels privat.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för Geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i Geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra Geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur. Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt..

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av Geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11.

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer närma sig frågan om vilka förutsättningar för lärande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lärandeteorier som då blir relevanta. Intervjuer har därför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet ställs också frågan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna är att lärandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lärandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade också betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten..

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Vi har undersökt hur den mentala världskartan ser ut för ett antal elever på tre skolor i södra Sverige. I undersökningen har vi använt oss av ett genusperspektiv och dessutom sett till elevernas geografiska härkomst. Förutom detta undersökte vi vilka kartprojektioner som användes i skolorna samt hur dessa påverkade elevernas mentala världskartor. Utöver dessa frågeställningar utgick vi från ett antal hypoteser angående faktorer som vi trodde skulle påverka elevernas mentala världskartor. För att besvara dessa frågor användes enkäter och studier av tidigare forskning inom området.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i Geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.