Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom Genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot Genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering.

The purpose of this study is to examine sex/gender relations amongst staff in public libraries who have taken part in projects related to information technology. This is done through e-mail surveys and telephone interviews with staff who have participated in the development of the two library websites Mina bibliotek and Biblioteket.se regarding their experiences. The theoretical basis for the analysis is two gender theoretical perspectives with reference to technology. The first perspective is represented by Yvonne Hirdman?s theory concerning the gender system, in which women and men are kept apart and in which there is always a hierarchy where men are higher up, and Hanna Westberg-Wohlgemuth?s theory concerning sex marking of job-tasks.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring Genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

The distribution of work related tasks depending on gender leads to different appraisal depending on which gender is performing a task. This aim of this research is to study how gender differences influence task allocation within the restaurant industry. The study is inspired by a discourse analysis perspective complemented by constructivist and critical pragmatic theory. Interviews were conducted in two focus groups with seven participants in total. The analysis is divided into four sections which answer six discourse analytical questions using the interview material.

The distribution of work related tasks depending on gender leads to different appraisal depending on which gender is performing a task. This aim of this research is to study how gender differences influence task allocation within the restaurant industry. The study is inspired by a discourse analysis perspective complemented by constructivist and critical pragmatic theory. Interviews were conducted in two focus groups with seven participants in total. The analysis is divided into four sections which answer six discourse analytical questions using the interview material.

Syfte och frågeställningar:Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av ålderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar på den yngsta och den äldsta åldersgruppen på arbetsmarknaden. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är ?Hur kan ålder förstås och användas inom sociologin??, ?På vilket sätt används och beskrivs ålder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen på ålder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen är innehållsanalys och vi har använt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet består av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem där en uppdelning mellan annonser sker, där ålder beskrivs explicit eller implicit.

Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka huruvida fyra svenska kommuner använder sig av genusperspektiv i sina översiktsplaner. Jag undersöker vad som menas med genusperspektiv i dessa. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i översiktsplaner problematisera och diskutera rådande normer i planeringsprocessen utifrån genusperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur genus och genusperspektiv används och definieras i översiktsplanerna, om det går att se samband mellan rådande teoretisk forskning och de områden inom ämnet genus översiktsplanerna redogör för. Jag kommer även att undersöka om det i översiktsplanerna förekommer förslag på konkret tillämpning av genusperspektiv eller jämställdhetsskapande åtgärder.

I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:? Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?? Med vilka mått mäts ?det goda faderskapet??Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende Genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.