Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet är att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att främja värdegrunden, vilket innebär att arbeta för varje individs lika värde. För att förstärka jämställdhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen år 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en Genuspedagog. Syftet med examensarbetet är att synliggöra Genuspedagogers arbete och få en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i Genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrånMichel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sexGenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och föredetta jämställdhetsministern Jens Orback.

Syftet med vårt arbete var att få mer kunskap om vad socio- och emotionella svårigheter och utagerande innebär. Men även hur man kan hjälpa/stödja dessa barn. Dessutom att få svar om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har läst litteratur som behandlar detta ämne och gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 3 förskollärare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 Genuspedagog, från en mindre och en större kommun.I vårt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svårigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det är viktigt att man tänker på att dessa barn är i stort behov av mycket kärlek och positiv uppmärksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

I läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska således arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus är det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhällets förväntningar på hur vi som kvinnor eller män ska vara.  Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid på två förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur Genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre Genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en Genuspedagog.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad Genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en Genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.