I föreliggande uppsats studeras bruket av du som Generiskt, obestämt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida användandet av Generiskt du har ökat i relation till användandet av Generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet består av återgivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belägg för Generiskt du och man har studerats för vartdera året. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belägg år 1991 var 5 %.

Denna rapport visar hur man kan designa ett Generiskt ramverk över HTTP/JSON för textredigerings-/programmerings-samarbete över internet. Ramverket implementeras i form av en server, en webbklient och ett insticksprogram i en textredigerare. Prestandan samt användarupplevelsen av implementeringen utvärderas och vi kommer fram till att implementationen fungerar och känns till stor del naturlig att använda. Prestandan skulle kunna blir bättre genom att minska belastningen på servern genom att optimera samt flytta delar av den designade algoritmen ut till klienterna. Ramverket gick att använda men saknade många hjälpmedel för att användaren bättre skulle kunna kommunicera genom samarbetsverktyget.

Generiskt utbyte infördes i Sverige 2002 och innebär att läkemedel på recept automatiskt byts ut mot billigaste likvärdiga alternativ på apoteken. I uppsatsen analyseras reformens effekter på kostnad och konkurrens efter patentutgång och vad dessa kan ha inneburit för effektiviteten på den svenska läkemedelsmarknaden. Det empiriska materialet utgörs av 15 storsäljande läkemedel som tappat patent under perioden 2000-2004, varav 4 före och 11 efter reformen. Resultatet av analysen tyder på att den generiska konkurrensen har ökat avsevärt och att kostnaderna för de läkemedel som tappade patent efter reformen är betydligt lägre. Samtidigt har prisskillnader mellan generika och originalpreparat ökat, vilket bidragit till att begränsa förlusten i intäkter för originaltillverkare.

Bakgrund: Sedan 2002 är apotekspersonal enligt lag skyldiga att erbjuda kunden det läkemedel som har lägst pris inom utbytesgruppen. Bakgrunden till lagen är att det generiska utbytet innebär en besparing åt såväl samhälle som den enskilda kunden. För en del innebär utbyte inte några problem men för andra kan det vara förknippat med biverkningar och terapisvikt eller förvirring när tabletter och förpackningar byter utseende. Läkemedelsverket och TLV har tagit fram ett informationsmaterial som stöd för förskrivare och farmaceuter i kommunikationen med patienten om Generiskt utbyte och en folder finns även som är riktad till patienten. Med samma information från förskrivare och farmaceut tror man att patientens tillit till generiska läkemedel ska öka och därmed också följsamheten.Syfte: Mot bakgrunden av att Generiskt utbyte kan innebära en del problem var syftet med den här studien att undersöka kundens förtroende för farmaceuten i just den här kundgruppen.

I denna uppsats analyseras användningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- användningen exploderade i både media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets användning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats är att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det går att hitta mönster i användandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utsträckning används i syntaktisk funktion, både i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin är Generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin är könsöverskridande hen.

En e-guide är ett fenomen som kan ge mervärde för besökaren. Det innebär en övergång ifrån en mänsklig guide till en digitaliserad. Det har tidigare skapats e-guider som inte har haft de tekniska aspekterna som krävs för att kunna framföra informationen till besökaren på det sätt utvecklarna och andra inblandade har önskat. Vi har undersökt och utvärderat en av dessa eguiderför att skapa en prototyp för en e-guide över Elsborg, som är en del av Världsarvet Falun. Prototypen utgår ifrån smartphones och operativsystemet Android.

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.

Varumärkesdegeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. När särskiljningsförmågan försvinner mister varumärket sin huvudsakliga funktion - att särskilja innehavarens varor från andra näringsidkares varor av samma slag. En ensamrätt till en produktbeteckning medför vidare att övriga näringsidkare får problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försäljning. Ett varumärke som degenererat är således odugligt som varumärke och kan därför inte längre vara föremål för någon varumärkesrättslig ensamrätt. En näringsidkare som lider förfång av ett varumärke som förvandlats till en generisk beteckning kan därför kräva att allmän domstol häver varumärkesregistreringen, varpå ensamrätten till varumärket upphör att gälla.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är Generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Touch-baserad teknik har sedan 2007 tagit allt större utrymme bland tekniska artifakter och många kända namn inom teknikbranschen har klivit fram och konstaterat i mer eller mindre dramatiska ord att det vi känner som "PC", persondator, är på väg att förändras i och med detta teknikskifte. Vissa organisationer, däribland kommuner och landsting, har börjat använda pekplattor som dokumentersättare för bl.a. mötesprotokoll. SAS (Scaninavian Airlines) använder tekniken i cockpit i liknande ändamål. Det förväntas inte dröja särskilt länge innan vinstdrivande organisationer lyfter gränssnittet till sina interna stödsystem.

Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet ?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)). Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och varaktighet efter denna typ av operation. Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär användes en kvantitativ design. Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15), inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).