Modifiering av ett generiskt postoperativt instrument till ett instrument speciellt inriktat mot kranskärlsoperation
Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet
?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter
kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)).
Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en
mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är
en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt
instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och
varaktighet efter denna typ av operation.
Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär
användes en kvantitativ design.
Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och
utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en
litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15),
inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4). En provomgång
genomfördes med inneliggande patienter (n = 10). Reliabilitets-utvärderingen
genomfördes med ett test-retest med inneliggande patienter (n = 24).
Resultat: I litteraturstudien identifierades 18 procedur-specifika symtom som lades
till PRP. Endast 3 av de 35 punkterna i det modifierade och förlängda PRP-CABG
uppnådde ett acceptabelt validitets-index (> 0,78). Samtliga 35 punkter i
provomgången rapporterades av minst två patienter. Frågeformuläret tog 4-9 minuter
att fylla i och ansågs lätt att använda. I reliabilitets-testet bedömdes 25 av de 35
punkterna tillfredsställande stabila (> 70 %).
Slutsatser: Det nya instrumentet visade lovande resultat, men innehållsvalideringsindex
var lågt. Det behöver valideras och testas ytterligare innan det kan användas i
klinisk praxis.
Relevans för klinisk praxis: Den kunskap som ett procedurspecifikt instrument kan
generera kan användas för att utvärdera postoperativ återhämtning över tid samt
vägleda sjuksköterskor att ge optimal patientcentrerad vård och hjälpa dem att
utvärdera omvårdnadsåtgärder.