Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om G-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mätningen av intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.

Uppsatsens syfte är att granska en generell teori som har sin grund i teknikutvecklingens påverkan av taktikutveckling. En fallstudie hämtad från flygvapnet kommer som följd att pröva teorin. Fallstudien baserar sig på införandet av JA37 Viggen, med en jämförelse från dess föregångare J35F Draken.Studiens resultat visar hur teoribildningen genomgått prövningar för att slutligen leda fram till en verifiering och omarbetning av de tre faktorer som beskriver teorin. Den inledande faktorn, som skildrar hur ett större tekniskt system krävs för taktikutveckling, stärktes. Den andra faktorn som beskriver att ett planerat taktiskt ramverk behövs för taktikutveckling, försvagades.

Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna.Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frågor har ställts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anställda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frågor har vi genomfört åtta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet är bristfällig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrån tre huvudsakliga faktorer.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet.Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram.För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och systemutvecklare.

Tidigare forskning har varit oenig gällande vad ett SJT (situational judgment test) mäter. Studiens syfte är att undersöka vad SJT mäter genom att korrelera SJT-poängen med poängen på personlighets- respektive begåvningstest. Ytterligare en frågeställning är huruvida SJT skulle kunna vara ett användbart komplement till övriga arbetspsykologiska test. Totalt genomförde 130 personer fyra olika test; ett SJT, ett personlighetstest samt två begåvningstest (ett logiskt och ett matematiskt test). Resultatet av en regressionsanalys, med poängen på conscientiousness, agreeableness och G-faktorn som prediktorer av SJT-poäng, gav R = .31 och Adj R2 = .07.

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder användas. Utvecklingsmetoder hjälper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De två typer av utvecklingsprocesser som arbetet baseras på är eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP).Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor är projektstorlek som enligt litteratur är den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjälp av en enkätundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda på om projektstorlek är en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende??.

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv ? praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception.

Uppsatsen bygger på en empirisk studie av tre industriföretag som vart och ett är framgångsrika inom sin respektive nisch. Relationen mellan köpare och säljare är ett ämne som har varit utsatt för experimentlusta av forskare och företagsledare de senaste 30 åren. Det finns två tydliga mönster som avspeglar sig i litteraturen. Det ena är traditionellt västerländska där priset är den avgörande faktorn för valet av leverantör. Det andra mönstret som beskrivs i många teoriböcker handlar om det japanska eller österländska tankesättet där pris, kvalitet och leveranssäkerhet vägs samman och bildar den avgörande faktorn.

Studien avser att beskriva om och hur faktorernakärnkompetens, osäkerhet, nyttoaspekter och kontroll/flexibilitet påverkat besluten vid inköp av cloud-tjänsten SaaS. Uppsatsen är en kvalitativ studie som är baserad på semistruktuerade intervjuer med nyckelpersoner på två små IT-företag samt vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnesområdet. Studiens slutsats är att de båda företagen påverkats av några eller alla faktorer vid inköpen av cloud-tjänsten. Faktorn nyttoaspekter påverkade båda företagens inköpsbeslut i hög grad. Faktorerna osäkerhet och kontroll/flexibilitet påverkade inte alls inköpsbeslutet hos det ena företaget medan de till stor del påverkade inköpsbeslutet hos det andra företaget. Faktorn kärnverksamhet påverkade det ena företagets inköpsbeslut till en viss del och det andra företaget till en stor del..

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga.

Intresset för hälsa har lett till att konsumenter efterfrågar högre kvalité där fokus inte längre enbart är pris. Allt eftersom kvalité hamnar i centrum är det intressant att undersöka hur kvalité skapas. En produkt som tydligt följer denna trend är kaffe. Denna uppsats ämnar undersöka hur svenska kafferosterier skapar kvalité på kaffe genom en studie av sex rosterier av varierande storlek i Sverige. Studien följer en kvalitativ struktur som utformats efter en av de dominerande teorierna inom kvalitetsforskning, Total Quality Management, där analysmodellen primärt baserats på The Juran Trilogy.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.