Sök:

Sökresultat:

86 Uppsatser om Förtröstan - Sida 1 av 6

Det "nya" gamla stan : en studie om förÀndringarna av den yttre miljön i bostadsomrÄdet gamla stan,  Motala

I uppsatsen redogörs för de omfattande förÀndringarna i omrÄdet Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jÀmnades med marken för att lÀmna plats till miljonprogrammets höghus och rÄdande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsomrÄdet och fram till vad det Àr idag. Fokus lÀggs pÄ arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i omrÄdet..

Stereotyper PĂ„ Stan : En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters bilaga PĂ„ Stan

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Orfeus i stan : en musikförestÀllning som publiken kan uppleva

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .


Odla i Staden för vÀlbefinnande : om Sevedsbornas upplevelser av Barn i Stans odlingsprojekt

Uppsatsen Àr en fallstudie av det odlingsprojekt Barn i Stan bedriver i stadsdelen Seved i Malmö. Studien hade tvÄ syften. Det första var att undersöka Sevedsbornas upplevelser och hur Seved pÄverkats av Barn i Stans odlingsprojekt. Det andra vara att undersöka hur man kan arbeta med urban odling i miljöförbÀttringsprojekt i befintlig urban miljö. Intervjuer, observation och deltagande observation har anvÀnts som metoder för att inhÀmta empiriskt material.

NÀr maskorna i skyddsnÀtet Àr förstora - om hemlöshet i Malmö

Trots att vi befinner oss i en vÀlfÀrdsstat pÄ 2000-talet finns det personer som lever i utanförskap och misÀr. NÀr vi gÄr genom stan kan vi inte undgÄ att se slitna mÀnniskor som bÀr med sig allt de Àger i plastkassar. Vilka Àr dessa mÀnniskor och hur har de hamnat i denna situation? Vad kan de göra för att ta sig ur den? Vi har tittat pÄ vilka hjÀlpinsatser de hemlösa erbjuds och vilka krav dessa för med sig. VÀgen frÄn hemlöshet till bostad tycks vara lÄng, svÄr och skamfylld..

VÀrdet av stadsodlingen i RosengÄrd : utifrÄn fastighetsÀgares perspektiv

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa pÄ fördelar med stadsodling/ boendenÀra odling. Forskning kring stadsodlingens vÀrde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anstÀllningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka vÀrden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen RosengÄrd i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsÀgare som verkar i omrÄdet. Begreppet stadsodling började anvÀndas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

?jag vill inte ses som halvkriminell? - en kvalitativ studie om hur ungdomar i BiskopsgÄrdens identitetsskapande pÄverkas av medias bild av stadsdelen

VÄrt syfte var att undersöka hur medias bild av BiskopsgÄrden pÄverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 Är. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av vÄra data, analy-serade vi dem med hjÀlp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fÀlt, habitus och kapital. Vi fann att vÄra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av BiskopsgÄrden, utan att de tyckte att media överdriver eller förvrÀnger bilden av stadsdelen. Det var Àven tydligt att de separerade medias bild frÄn sina egna bilder, som prÀglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Hur skapar man ljud pÄ en synthesizer? : SÄ undviker du presets -101-

Syftet med den ha?r studien a?r att bryta ner och beskriva processen om hur man skaparolika typer av ljud pa? en synthesizer. Underlaget fo?r studien har varit bo?cker, videor och praktiskt erfarenhet.Fo?r att fa? praktisk erfarenhet har jag arbetat med att go?ra soundalikes av sammanlagt fyra popla?tar. La?tarna representerar fyra olika decennier och inneha?ller typiska syntljud fo?r sin tid.Resultatet mynnade ut i en mall da?r det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till na?stan vilket ljud som helst. .

En vegetariska dag i veckan : En studie som utva?rderar gymnasieelevers insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch, samt deras upplevda delaktighet kring skollunchen i en skola i Umea? kommun.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Manifest: Med feminism och ekologi i fokus

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

VĂ€la och Norrcity : en strukturanalys

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskÀrna och pÄ VÀla Köpcenter. Detta för att kunna kartlÀgga om det finns nÄgon strukturmÀssig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gÄgata 1961. Efter det har handelstrÄken i stadsdelen vÀxt och gÄgatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

GĂ„rdsbutiken i stan :

We have a business proposal. Instead of the consumers visit the country side in order to purshase we are interested in starting a shop with only regional produced products in the city. We have our base in a part of Sweden called Östergötland, therefore we have investigated the market for such a store in Östergötlands biggest city, called Linköping. The conclusion is that the store must sell food produced in the region. Another conlusion is that the store must be located near a bigger supermarket. Our main selling points are quality and that the food is produced in the near region.

VĂ€la och Norrcity - en strukturanalys

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskÀrna och pÄ VÀla Köpcenter. Detta för att kunna kartlÀgga om det finns nÄgon strukturmÀssig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gÄgata 1961. Efter det har handelstrÄken i stadsdelen vÀxt och gÄgatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

 "Hemma pÄ min gata i stan..." :  Tillhörighet, identitetsskapande och fritid bland unga flickor i Gottsunda

This essay investigates the statements of VÀxjö municipality?s motives for some of its many environmental projects. The aim of the essay is to be theory-testing as to see how a municipality/city which promotes itself as being ?green? motivates its efforts in the environmental area. VÀxjö city promotes itself as ?The greenest city in Europe?, an award appointed to the city by BBC and other international media.

1 NĂ€sta sida ->