Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och Funktionalismen. Med denna byggnad som exempel på tidig Funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus på relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som präglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. Därefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

Först presenteras metafysisk Funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr.

Funktionalismen och funktionalistiska förklaringar är inget som grundutbildningen i sociologi lagt vidare stor vikt vid. Samtidigt finns det indikationer på ett nyuppväckt intresse för funktionalistiska förklaringar inom samhällsvetenskaperna. Jag vill genom min uppsats göra mig själv och läsaren uppmärksam på vad detta kan tänkas ha för implikationer på sociologin.Genom att diskutera Funktionalism med utgångspunkt ur Talcott Parsons och Robert Merton försöker denna uppsats finna ett ursprung till den funktionalistiska förklaringen. Vidare görs i denna uppsats ett försök till en gränsdragning funktionalistiska förklaringar och teleologiska förklaringar emellan. Yttermera utredes möjligheterna om funktionalistiska förklaringar kan anses kausalt giltiga.

Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, Funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trädgård" är resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestämde sig för att arbeta gränsöverskridande och dra nytta av varandras specialområden för att skapa en vacker och hållbar trädgård i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör på Öland..

This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others?By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West.The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "Funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture.

Kandidatarbetet förtätningsargument är en jämförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. Där har argumenten som berör förtätning granskats med hjälp av innehållsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtätning. Arbetet syftar även till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtätning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtätningsargument som används i kommuners översiktsplaner och hur förhållandet ser ut mellan argumenten för förtätning respektive mot förtätning.

Kandidatarbetet förtätningsargument är en jämförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. Där har argumenten som berör förtätning granskats med hjälp av innehållsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtätning. Arbetet syftar även till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtätning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtätningsargument som används i kommuners översiktsplaner och hur förhållandet ser ut mellan argumenten för förtätning respektive mot förtätning. Nuvarande argumentering för förtätning i översiktsplanerna jämförs med Johan Rådbergs definition av de tidigare stadsbyggnadsdoktrinerna, regularism, trädgårdsstaden och Funktionalism.

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentation during functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice. By examining the historiography from a gender and feminist theory of history I present a different way of interpreting, not only the history of graphic design but also the concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, instead it sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we as graphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewing and redefining our history through a diverse historiography..

Uppsatsen behandlar husen i småstugeområdet Norra Ängby i Bromma, som är ett resultat av den bostadspolitik som bedrevs i Stockholm under 1900-talets första decennier. Området Norra Ängby byggdes ut mellan 1930 och 1938 och är Stockholms största sammanhängande småstugeområde.Uppsatsen diskuterar begreppen egnahem, småstugor och trädgårdsstad. Uppsatsen tar även upp en historik om trångboddheten i staden efter industrialismens framfart och de bostadspolitiska åtgärder som gjordes för att få bukt med bostadsbristen.Området Norra Ängby och dess arkitektur undersöks i fem avslutande fältstudier, med fokus på byggnadernas arkitektur vad avser rumsfördelning och exteriör, med utgångspunkt i rådande byggstilar som nationalromantik, 20-tals klassicism och Funktionalism..

Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

This essay aims to explore the development of the common foreign and security policy within the European Union as well as the recent addition of the post of High representative in the field of the common foreign and security policy. This essay will attempt to achieve this trough exploring the questions; how have the aim of the European foreign policy developed, how the forms of cooperation has within this field developed and finally what impact will the recent addition of a high representative for the common foreign and security have. My aim is to answer these questions with the help of neo-functionalism.The results that came out of this essay point to the direction that the neo- functionalist premise about spill over effects and the notion about increased supranational influence turn out to have some validity in them. The study has shown that during the time the cooperation within the field of foreign and security policy have developed it is possible to see that supranational institutions will gain influence when the scope of integration within a policy area widens and deepens..