Detta examensarbete är utfört på Varberg energis värmeverk, det är ett relativt nytt värmeverk. Värmeverket togs i drift årsskiftet 2012/2013 och är en anläggning som körs på biobränsle. Syftet med arbetet är att undersöka hur anläggningens verkningsgrad påverkas av Fukthalten i bränslet. Med rätt Fukthalt på bränslet uppnås högsta verkningsgrad för anläggningen vid bestämd returtemperatur på fjärrvärmenätet. Genom att uppnå högre verkningsgrad än idag gynnas både miljö och ekonomi.Målet med studien är att se hur mycket bränsle som kan sparas när anläggningen optimeras med hjälp av att hitta en optimal Fukthalt.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har Fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta Fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och Fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare Fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i Fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna Fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % Fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % Fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

Användningen av pellets har ökat kraftigt de senaste åren och har blivit ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan. I energibranschen är viktigt utreda möjligheten att effektivisera tillverkningsprocessen för att ligga i framkant av utvecklingen och göra bränslet till ett attraktivt val för konsumenterna. En stor del av pelletstillverkarnas utgifter går till att torka det råmaterial som pellets består av. Torkning och transport av material är två energikrävande processer som är nödvändiga i många industrier och kan ibland innebära stora utgifter såväl kostnadsmässigt som miljömässigt. Pneumatisk transporttorkning är ett sätt att kombinera torkning och transport av material och tekniken kan vara lämplig att använda vid pelletstillverkning.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre Fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.

Intresset för biobränsleproducerad energi har ökat i takt med att kunderna blivit mer miljömedvetna. På grund av detta har efterfrågan på briketter ökat samtidigt som träindustrin har haft det svårt i en sviktande konjunktur. Därför har ett examensarbete utförts i samarbete med E.ON Värme Sverige AB där undersökningar på bränslebyte i pannor avsedda för torra bränslen till fuktigare, stamvedflis har utfört.För denna undersökning har begränsningar införts på övre och undre effekt i form av uppehållstid och slutförbränningstemperatur. Intervallen är enbart beräknade på stamvedflis med 30 och 40 % Fukthalt.Undersökning visar att det går bra att elda stamvedsflis i briketteldade pannor utan att emissionerna ökar så pass mycket att villkoren för anläggningarna överskrids om lasten hålls inom vissa intervall. Det möjliga effektintervallet ökar med minskad Fukthalt på bränslet.Undersökningen har visat att det är bränslets kvalitet som är den mest begränsande faktorn..

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre Fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.

This study was carried out at the request of the bio energy company Naturbränsle. The company handles annually 750 000 m3 of chips from logging residues from a large area, from Östergötland in the south to Härjedalen in the north. In that area, about 50 bio fuel plants are customers. When Naturbränsle deliver chips from logging residues to their customers, the moisture content varies from 30 % to 60 %. The aim of the study was to sort out the affecting factors on the moisture content in the chips during handling and storage processes.

Under våren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet, och projektet har genomförts på uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för Fukthaltsmätning av fasta biobränslen vid Övik Energis kraftvärmeverk, Hörneborgsverket gjorts. Fukthaltsmätningarna på biobränslet utförs i nuläget av VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som är en opartisk förening. Det har dock befarats att Fukthaltsmätningen som VMF utför inte är tillräckligt representativ för hur Fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas på toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts där Fukthaltsprovet bestått av flera delprov från hela lasset.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

I Sverige har en ny lag om virkesmätning trätt i kraft där sortimentet trädbränsle numera ingår. Värmeverken som är stora förbrukare av trädbränsle ställer olika krav på trädbränslets kvalitet. Kvaliteten styrs av vilken förbränningsteknik som värmeverket använder. Generellt brukar kvalitetskraven för bränsleflis indelas i värmevärde, askhalt, homogenitet, Fukthalt samt fraktionsfördelning. Fraktionsfördelningen har på senare tid visat sig vara av allt större betydelse för värmeverken men trots detta utgör den idag inte någon betalningsgrund.

Kraftvärmeverket vid SCA Packaging Munksund AB är ett samarbete mellan SCA och Vattenfall och det består av en ångpanna av typen cirkulerande fluidiserad bädd som togs i drift 2001. Man vill nu genomföra en undersökning om CFBpannans prestanda har förändrats sedan starten, samt en undersökning av pannans maximala kapacitet. Examensarbetet har då bestått av att utföra ett prestandaprov samt ett prov för maximal kapacitet. Arbetet har även innefattat att utarbeta en algoritm för att fiktivt beräkna ingående bränslets Fukthalt via rökgasparametrar.CFB-pannan är dimensionerad mot en termisk effekt på 98MW, vid en bränslekvalitet på 55 % Fukthalt och värmevärdet 7,3 MJ/kg. Vid denna driftpunkt garanterar panntillverkaren Foster Wheeler en verkningsgrad på minst 90,57 %.

I Sverige är trädbränslen basen för förnyelsebar energi. Råmaterialet som används till pelletstillverkningen så som sågspån brukar ha en Fukthalt på 50 procent. Att torka material som ska användas till att göra pellets är dyrt och en stor del av kostnaden kommer från den energi som används till torkningen. Torkning av hygroskopiska ämnen, som till exempel sågspån, kan delas in i tre steg. Det första torksteget karaktäriseras av att fukttransporten från materialet som ska torkas är konstant.

Vid framställningen av papper för tryckindustrin som använder rullat papper används olika typer av kartonghylsor. Hylsans uppgift är att bära papperet från pappersbruket till kunden. Vidare är det hylsan som ligger till grund för att papperet skall vara körbart och rullbart i tryckpressen. På bruken och tryckerierna utsätts hylsorna för stora påfrestningar vilket gör att hylskvaliteten är av största vikt. I detta examensarbete har ett antal hylskvaliteter avsedda för pappersindustrin utretts.