Specialpedagogers samverkan med Fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med Fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever Fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att Fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och Fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive Fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lärande i fritidshemmet enligt Fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgått på att det finns såväl enade som splittrade meningar om vad lärande innebär för verksamheten. Exempelvis gällande synen på vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlärning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet låg till stor grund för lärandeprocessen. Vad som begränsar fritidslärarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet är utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av Fritidspersonalen och i vilken utsträckning Fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om Fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur Fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur Fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Fritidspersonal runt om i Skåne anser sig följa Skolverkets Allmänna råd för fritidshemmet samt att undersöka hur de två grundidéerna helhets- och effektiviseringsperspektivet påverkar målarbetet. Undersökningen utgår från kvalitativa intervjuer gjorda med personal från fyra fritidshem. Vi har även valt att studera de fyra fritidshemmen genom observationer samt utgått från tidigare forskning inom det aktuella området där vi bl.a. behandlar helhets- och effektiviseringsperspektivet. Vid intervjutillfällena gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades.

The aim for this paper is to investigate how a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their vocational competence, which kind of power the persons in the essay experience to have in their workplace and which kind of status they experience that they have in comparison with other occupational groups in their schools. The final aim of the paper is to find out how teachers interact with youth recreation leaders and leisure-time pedagogues when it comes to their vocational competence. My questions are:How do a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their professional assignments?How does a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their power in their workplace in comparison with other occupational groups?How do a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their status in relation to teachers, other occupational-groups and parents? Which role have my respondents been assigned by their team and why do they think they have gotten that role?To answer these questions I have used a qualitative method which includes four in depth interviews. The overall theoretical perspectives are symbolic interactionism and social constructivism.