Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och Fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och Fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press.

Många ungdomar besöker idag en fritidsgård och där de kan finna en vuxen utanför familjen, en Fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad Fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med ungdomar. Metoden som användes var en kvalitativ metod som baserades på intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med ungdomar är att möta och bekräfta dem i deras vardag. Det fanns också upplevelser om att fritidsgården har ett friare klimat än skolorna och att det inte fanns något hotande betygssystem på fritidsgården, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.

Problemdiskussion: Barn har idag allt mindre vardagskontakt med sina föräldrar. Gemensamma måltider i familjer har blivit färre och barnen får allt mindre stöd vid läxläsning. I Helsingborgs stad söker sig hundratals barn varje dag till fritidsgårdarna runt om i staden. Dessa fungerar som en mötesplats där barnen kan umgås och ägna sig åt olika aktiviteter. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn och Fritidsledare tillsammans arbetar för att skapa värde på fritidsgårdar.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar för en aktiv fritid, menar stiftelsen Crossing Boarders (CB). Jag har studerat en fritidsgårdsverksamhet i en kommun i norra Sverige som under våren 2012 gick en utbildning i CBs metodmaterial, ?Jämställdhetseffekten? (JHE). JHE handlar om jämställdhet och inkludering i fritidssektorn och bygger på 9 steg: Värdegrund, Förebilder, Gemenskap, Särskilda satsningar, Marknadsföring, Ekonomi, Långsiktighet, Samarbete och Integrering. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur chefer på strategisk nivå och ungdomssamordnare och Fritidsledare på operativ nivå arbetar med metodmaterialet ett år efter utbildningsinsatsen.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Vi har i vår kvalitativa studie valt att undersöka hur Fritidsledare arbetar för att skapa en meningsfull tillvaro i fritidsgårdar utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill också undersöka om ungdomarna är delaktiga i detta arbete utifrån fritidsledarnas perspektiv. Vi har valt att ställa upp två frågeställningar som är 1. Vilka metoder använder sig fritidsledarna av för att åstadkomma meningsfullhet i Mixgården? 2.

Utifrån hur fritidsgården diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgårdens verksamhet.Syftet med uppsatsen är att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra Fritidsledares syn på sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kärna i denna specifika fritidsgårdsverksamhet, som nås genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.Huvudfrågan är: Vad är kärnan i en fritidsgårds verksamhet? Underfrågor i uppsatsen är: Hur berättar fritidsledarna om sitt arbete på en fritidsgård? Hur ser fritidsledarna på ungdomarna som besöker fritidsgården? Hur ser fritidsledarna på fritidsgården som plats?Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrån en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar på att fritidsledarna jobbar på två olika platser som givits namnen däruppe- och därnereverksamheten. I därnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstår samtalet eller pratet som kärnan.

Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka föreställningar och eventuella normer kring kön och sexualitet Fritidsledare på två hbt-certifierade fritidsgårdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta får utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras på en queerteoretisk förståelse av kunskap och jag använder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förståelse av kroppars orientering kommer jag också att basera min studie på. Jag tar även hjälp av tidigare forskning som jag jämför och förhåller min studie till, bland annat till jämför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förändring. Metod: Min studie är av kvalitativ art då jag för att samla in mitt material använde mig av både intervjuer och observationer.

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår..

Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och Fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med Fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med Fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syftet med vår undersökning är att studera hur elever och pedagoger på en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekämpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lärare intervjuades varav två stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt två Fritidsledare och en kurator.

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, Fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en Fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon.