Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en Frikoppling mellan redovisning och beskattning tänkas få i Sverige? Syftet med denna rapport är:? Att redogöra för ett antal aktörers inställning till en eventuell Frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en Frikoppling och jämföra dessa med respondenters inställning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstå för olika företagskategorier. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån utredningen SOU 2008:80 och vår övergripande ansats är därför deduktiv. Då vårt behandlade problemområde är relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssätt i form av personliga intervjuer för att samla in vår empiri. Vår teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en Frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en Frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total Frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en Frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en Frikoppling i praktiken en samordning.

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en Frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en Frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur Frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en Frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en Frikoppling.

Sedan mitten av 1980-talet pågår en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebär en Frikoppling mellan redovisning och beskattning. Områden som frikopplas är exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen påverkar ett medelstort företag.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål.

Sedan slutet av 1920-talet har Sverige haft ett starkt samband mellan företags redovisning och deras beskattning. Sambandet innebär att beskattningen bygger på det som framkommer i företagets räkenskaper. På 1980- talet uppstod en debatt huruvida denna koppling skulle finnas kvar i det svenska systemet eller om det vore bättre att frikoppla beskattningsreglerna från reglerna för redovisningen. Sambandet berörde ursprungligen många olika redovisningsområden men debatten har medfört att enskilda områden successivt har getts åtskilda regleringar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den pågående harmoniseringsprocessen internationellt påverkar den Svenska redovisningen och dess koppling till beskattningen samt att undersöka vilka för- respektive nackdelar som finns med en Frikoppling mellan områdena Vår studie är utformad som en attitydstudie där tre stycken intervjuer genomförts för att erhålla information om hur sambandet uppfattas i praktiken.

Bakgrund och problem: Naturgas utgör omkring 24 procent av den totala energiförbrukningen i Europa och användningsområdena är framförallt till produktion av elektricitet (Percebois, 2008). Naturgas har historiskt sett varit oljeindexerat, men marknaden har allt eftersom blivit avreglerad och en spotmarknad för naturgas har uppkommit. Trots avregleringen har oljepriset och naturgaspriset varit väl korrelerat, naturgas har prissatts efter oljan. 2008 började dock oljepriset stiga kraftigt vilket kom att leda till en så kallad ?supply and demand shock? (Melling, 2010).

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enFrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler.

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedaninträdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpåverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total Frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få.För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära.

Det har länge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning är det bäst lämpade sättet att fastställa beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en Frikoppling är SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgångspunkten för vår undersökning, för att besvara vår frågeställning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna Frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgått från en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. Våra primärdata är inhämtad från intervjuer med revisorer från två av Sveriges största redovisning- och revisionsbyråer.  Vi har även inhämtat information från sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en Frikoppling.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt..