Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och då framförallt mellan pedagoger och föräldrar i ett Framtidsperspektiv. Det är hos dagens föräldrar och pedagoger som det hela börjar och därför är det viktigt att få deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att få insikt i hur det ser ut får vi också en chans att få upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vår framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella föräldramötet? så som det är utformat idag? Syftet med denna undersökning är sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett Framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla föräldrasamverkan vidare.

Syftet med det här projektet är att redovisa ett system- och Framtidsperspektiv på designprocessen och industridesignerns roll, vilket också ska resultera i en tydligare definiering och kartläggning av designprocessen samt angränsande ämnesområden.Omfattande faktainsamling gjordes därmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning på internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter från både lärosäten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att få fram olika perspektiv och synsätt på de specificerade områdena.Baserat på informationen från faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartläggning av designprocessen med en tydligare koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanställdes också frågeställningar som härrör till arbetsgången.Gällande Industridesignerrollen valde jag att (baserat på intervjuresultatet) visualisera en bild av tänkbara framtida fokusområden och kompetenser.Jag kan konstatera att designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer än ?design av produkter?.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett Framtidsperspektiv på fem år. För ta reda på detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, där den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartläggs samt ungdomarnas användarvanor identifieras. Insikter från dennakonsument- och marknadsanalys lägger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att påverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat påkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör måste förhålla sig till sin målgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skärmenheter, tjänst, innehåll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, är på tittarnasvillkor..

Denna studie vill ge större inblick och förståelse för individen bakom den kriminella stämpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron på att personliga livshändelser sker utifrån egna handlanden, där personen istället agerar passivt offer i sitt liv är något som återfinns hos interner. Motsatsen till detta är personer som tror på sitt eget handlande, det vill säga internal locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus på locus of control, vändpunkter och Framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav åtta män och två kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Abstract Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters Framtidsperspektiv. Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollärare har länge förekommit i förskolans värld och syftet med denna undersökning är att ta reda på vad denna diskussion egentligen står för samt hur man tänker kring bemanningen på förskolan i framtiden. För att få en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick på aspekter kring de båda yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vår huvudfråga formuleras som: Hur kan diskussionen om barnskötares och förskollärares yrkesroller förstås i ett historiskt och nutida perspektiv: ? Hur motiverar barnskötare/förskollärare sin roll i förskolan igår, idag och i ett Framtidsperspektiv? ? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos politiker/chefer/fackliga representanter? Eftersom vår undersökning handlar om två yrkeskategorier med olika utbildningsnivå som ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgångspunkter: bröderna Dreyfus femstegsmodell från nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus. Vår undersökningsgrupp består av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.

Kolorektal cancer är en sjukdom som drabbar individer över 60 års ålder och är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Uppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger på Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jämförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring på dessa skillnader används Cecilia Trenters tes rörande populärkultur med historiskt tema.

Ett tydligt Framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Attartikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ettuppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det underde senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar.Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkarvisualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i debåda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda tillatt respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var socialarelationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kundekontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egenvilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behovhos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet ochframtiden..

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbäraren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sådan händelseutveckling i ett Framtidsperspektiv på fem år. Metod:För att finna relevanta svar på syftet har vi studerat och talat med såväl utbuds- som förbrukarsidan av musik. Här har vi använt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner beträffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbärare i form av CD-skivor med hjälp av försäljningsstatistik, teori om kundvärde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med såväl utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella musikindustrin. Åtminstone inte på kort sikt.

Tid är ett abstrakt begrepp som dagligen påverkar människors liv, men vi påverkas även av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hänger samman med bland annat våra riskbeteenden och beteenden som är relaterade till vår hälsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gällande en rättspsykiatrisk population angående tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och tidiga trauman har någon påverkan på vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrån Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett Framtidsperspektiv definierat som att ha en strävan efter framtida mål och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett Framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen är att de ?gamla? formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden.

Rapporten beskriver en longitudinell studie av hur föräldrar uttrycker sitt tänkande om lärande i vardagslivet och i skolan. Syfte är att beskriva och lyfta fram variationer av hur föräldrar uttrycker sitt tänkande mot bakgrund av skolans styrdokument. I litteraturdelen beskrivs styrdokument i ett historiskt perspektiv, tidigare forskning, Framtidsperspektiv samt en teoretisk utgångspunkt för studien. I den empiriska delen beskrivs den fenomenografiska ansatsen där föräldrar uttryckt sina tankar i djupintervjuer vid två olika tidsperioder. Resultatet har analyserats och därefter kategoriserats och kategorierna presenteras därefter i hierarkiska eller horisontella kategorier.