Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och Framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

The main purpose of this Bachelor´s thesis is to investigate the visions chief librarians have for their public libraries. The world around us and our way of living is changing as the society is changing ever more rapidly. This evolvement also influences the public library, its role for society and individuals, its activities and its design. The question is how the public library can face these changes and what function and role it can get and make for itself in the future. Through qualitative interviews with five chief librarians our aim is to answer the main question of this thesis: What are the visions that chief librarians on public libraries have for the public library´s future? This study also contain the role the chief librarians give the public library of today and what they mean is necessary for their visions to be achieved.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett Framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning.

Uppdragsgivare till detta examensarbete var Vägverkets ITS-avdelning. Vägverket ska vara en möjliggörare för tjänster inom ITS-området, och detta arbete beskriver de mobila ITtjänster inom ITS som tros finnas år 2009. Det är också viktigt att se hur den nationella vägdatabasen, NVDB, möter de framtida kraven från de mobila IT-tjänsterna. Detta eftersom NVDB är en grunddatabas över det data Vägverket tillhandahåller och möjliggör utveckling av mobila IT-tjänster och det är därför viktigt att den innehåller korrekt och uppdaterad data.Under detta arbete har jag jobbat med två metoder, litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudier har jag använt för att sätta mig in i Vägverkets ITS-strategi, mål, pågående ITS-projekt i Sverige och Europa och framtidsvisionärers idéer om framtidens samhälle och ITS.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett Framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ?Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?? och 2. ?Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?? För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet ?Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men även i ett Framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha.

Sveriges kommuner står inför ett omfattande generationsskifte där viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver också jobba på sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att sträcka sig till 2011 och syftar till att underlätta det generationsskifte som vänta. Håbo kommun är den drivande kommunen och likväl vår uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet är att kommunerna i projektet Kompetensbron ska få mer material att arbeta med men framförallt att de ska få ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.Frågeställningar som styrt studien är: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn på sin arbetsgivare? Vad anser de utmärker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn på kompetens?Rapporten präglas av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i Håbo kommun, Enköping kommun samt Upplands Väsby kommun.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.