Skanska Sverige AB i Skellefteå bedriver nu ett nybyggnadsprojekt som inkluderar allt arbete med infrastruktur i ett område där 79 stycken nya villatomter i ett tidigare obrutet område ska skapas. Då projektet genomförs i en relativt känslig miljö råder ett frågetecken kring kapacitet på Framdriften med arbetet med VA, inkluderat arbete som schaktning, ledningsbädd, rörläggning, brunnar, kringfyllning och resterande återfyllning. Syftet med examensarbetet är att skapa ett underlag för resursuppföljning av VA-arbetet på område 1 i projektet Västra Eriksberg och att skapa ett underlag avseende kapacitet på Framdrift i den typ av terräng samt under de förutsättningar som råder. De ingående aktiviteter i VA-arbetena kopplade till AMA-koder har kopplats ihop och tidsatt som en gemensam aktivitet. Examensarbetet har genomförts som en fallstudie och realiserats genom dagliga observationer och mätningar under en tidsperiod ute på byggarbetsplatsen.

Diesel electric propulsion is in many ways a good alternative to conventional shaft propulsion, both economically and environmentally. There are also many other good side effects which need to be considered, i.e. better manoeuvrability, more efficient use of space and less noise on board. However, there are applications where diesel electric propulsion is not profitable. Large ocean going ships? profitability is much depending on fuel costs and the diesel electric alternative cannot compete on long journeys with large low speed engines.This thesis will treat the aspects of choosing between a diesel electric system and a classic mechanical propulsion system.

Denna studie bestod i att undersöka situationen på marknaden angående Framdriftsanläggningar för LNG-tankfartyg. Syftet med arbetet var att skapa en relevant bild av hur situationen ser ut idag och genom intervjuer ta reda på hur den kan komma att förändras.Genom en litteraturstudie undersöktes läget på marknaden och utifrån det kunde relevanta frågor utformas. Efter att frågorna hade utformats tog författarna kontakt med olika företag som var anknutna till marknaden för LNG-tankfartyg. Intervjuer med företagen genomfördes och dessa har gjort det möjligt att analysera hur läget kan komma att förändras.Studien har visat att det finns ett system, DFDE, som dominerar fartygsbeställningar i dagsläget. Det finns även nyare system som består av gasdrivna tvåtaktsmotorer som förväntas ta över en del av marknaden.

Fartyg använder sig av stora dieselmotorer för Framdrift och för att producera elektricitet ombord. Motorerna samt diverse kringsystem har behov av kylning och till detta används kemikaliebehandlat vatten i ett slutet kylsystem. Vid tömning och läckage från systemet tenderar det kemikaliebehandlade vattnet att hamna med länsvattnet. Länsvattnet genomgår en reningsprocess innan det pumpas överbord. Denna reningsprocess är inte utformad för att avskilja kemikalier och dessa tenderar att hamna i havet.

Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön får släppa ut börjar gälla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för färjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen självklar lösning på hur färjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, så hur har de tänkt klara det? Hur såg färjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle använda sig av?För att få svar på frågeställningen används en kvalitativ metod. Rådata som varit till grund för slutsatsen har samlats in från sju olika talespersoner för färjerederier i Norden.

Vinden har använts för att driva fartyg framåt i årtusenden. Dock har de praktiska fördelarna med moderna framdrivningssystem inneburit att segel helt försvunnit från dagens handelsfartyg. Om det ska vara möjligt att åter igen utnyttja vinden på ett effektivt sätt bör tekniken vara möjlig att integreras med dagens avancerade teknik gällande Framdrift. Sjöfarten är en bransch som ofta präglas av små ekonomiska marginaler. Dessa marginaler påverkas bland annat av oljepriset som historiskt har varierat kraftigt.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska Framdriften mätas? Och hur visar projektledaren Framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund Framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur Framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa Framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Elmarknaden världen över genomgår förändringar i takt med växande miljö och kvalitetskrav. För att framgångsrikt driva ett företag under hårdnande konkurrens krävs en fokusering på kvalitet i verksamheten, vilket kan underlättas av att införa ett ledningssystem. För Vattenfall Service är det oklart hur de befintliga ledningssystemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö används i entreprenadprojekt. Ledningen upplever att det är svårt att få en fullständig inblick i projekten. Examensarbetet syftar till att utreda om och hur de båda bolagen i Vattenfall Service använder respektive ledningssystemen som stöd vid Framdrift av projekt.