Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur osteoporos-relaterade Frakturer påverkar vuxna människors aktiviteter i dagliga livet och upplevda livskvalitet. Uppsatsen är skriven med ändamål att hjälpa sjuksköterskor bättre förstå hur de drabbade patienterna lever för att underlätta omvårdnaden av dem. Metoden som använts är en litteraturstudie där sex kvantitativa och en kvalitativ studie kritiskt granskats efter modifierade versioner av Willman & Stoltz (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökningarna. Resultatet visar att osteoporos-relaterade Frakturer försämrar förmågan till både personliga- och instrumentella aktiviteter i dagliga livet, särskilt gällande aktiviteterna som kräver rörlighet.

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och Frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Frakturer är något som drabbar många människor, i synnerhet äldre människor, men det finns få vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smärta i samband med Frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta relaterat till Frakturer utifrån frågeställ-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmärta: hur be-skriver personer sitt uthärdande: hur beskriver personer sina känslor inför framtiden. Med akut smärta menar vi i denna studie inte bara den smärta som uppstår vid skadetillfället utan även den frakturrelaterade smärtan under läkningsprocessen som kan vara upp till sex månader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analy-sen resulterade i åtta kategorier: att vara rädd för att få mer ont vid rörelse: att känna sig maktlös och sårbar när smärtan är outhärdlig: att vakna av smärtan: att stå ut utan tillräcklig smärtlindring: att försöka koncentrera sig på något annat för att få lindring: att vara rädd att inte bli trodd: att känna oro för att smärtorna blir bestående: att vara rädd för att inte överleva men ändå kämpa.

Frakturer är något som drabbar många människor, i synnerhet äldre människor, men det finns få vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smärta i samband med Frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta relaterat till Frakturer utifrån frågeställ-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmärta: hur be-skriver personer sitt uthärdande: hur beskriver personer sina känslor inför framtiden. Med akut smärta menar vi i denna studie inte bara den smärta som uppstår vid skadetillfället utan även den frakturrelaterade smärtan under läkningsprocessen som kan vara upp till sex månader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analy-sen resulterade i åtta kategorier: att vara rädd för att få mer ont vid rörelse: att känna sig maktlös och sårbar när smärtan är outhärdlig: att vakna av smärtan: att stå ut utan tillräcklig smärtlindring: att försöka koncentrera sig på något annat för att få lindring: att vara rädd att inte bli trodd: att känna oro för att smärtorna blir bestående: att vara rädd för att inte överleva men ändå kämpa.

Benskörhet är en sjukdom som drabbar mest kvinnor och resulterar ofta i Frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa Frakturer kan uppstå vid obetydlig påfrestning på skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhålla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstå vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smärta, Begränsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hållning.

Osteoporos är en sjukdom som under de senaste decennierna ökat. I Sverige inträffar det cirka 70 000 osteoporosrelaterade benbrott varje år. Den största gruppen som drabbas är kvinnor efter menopaus. Syftet var att belysa faktorer som är av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade Frakturer hos postmenopausala kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 10 vetenskapliga artiklar varav 9 baserade på kvantitativ och en på kvalitativ forskning.

Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 Frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftFrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient.

Det Skandinaviska Björnprojektet har arbetat med samma björnpopulationer sedan 1984. Detta ger en unik möjlighet att över tid följa samma individer och population och därmed se eventuella förändringar som sker med dessa. Under april och maj 2008, som en del av det Skandinaviska björnprojektets årliga sövningar och märkningar av brunbjörn (Ursus arctos), undersöktes tand- och munhälsan hos 22 björnar med varierande ålder och kön. Alla björnarna vägdes och undersöktes kliniskt. Munhålan inspekterades och fotograferades.

Benskörhet (osteoporos) och Frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ?Vadstena en benhård kommun? var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade Frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst?Vilka typer av skador är mest förekommande?Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?MetodStudien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.ResultatResultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre Frakturer på revben och fingrar.

HöftFrakturer utgör ett stort och ökande globalt hälsoproblem. I Sverige ses årligen 19 000 höftFrakturer de flesta på grund av en fallolycka. Hälften av dessa Frakturer är brott på lårbenshalsen (cervikala Frakturer). En del av dessa är dislocerade och opereras direkt med en halv/helplastik för att undvika en reoperation. Syftet: med studien var att beskriva upplevd funktionsförmåga och rehabiliteringsperiod hos de som blivit opererade med halv/helplastik efter en höftfraktur på Sunderby sjukhus.

HöftFrakturer utgör ett stort och ökande globalt hälsoproblem. I Sverige ses årligen 19 000 höftFrakturer de flesta på grund av en fallolycka. Hälften av dessa Frakturer är brott på lårbenshalsen (cervikala Frakturer). En del av dessa är dislocerade och opereras direkt med en halv/helplastik för att undvika en reoperation. Syftet: med studien var att beskriva upplevd funktionsförmåga och rehabiliteringsperiod hos de som blivit opererade med halv/helplastik efter en höftfraktur på Sunderby sjukhus.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta Frakturer, skallskador och ytliga trauman..

Bakgrund: Osteoporos är en skelettsjukdom som ökar risken för Frakturer. Sjukdomen i sig ärasymtomatisk men Frakturerna som uppkommer leder till morbiditet och ökad mortalitet. ISverige beräknas en tredjedel av kvinnorna i åldrarna 70-79 år ha osteoporos i höften ochförekomsten förväntas öka i och med att Sverige får en allt äldre befolkning. En strategi föratt minska risken för Frakturer är att öka bentätheten. På senare år har det gjorts flera studiersom undersökt om komjölksprotein kan öka bentätheten.Syfte: Att undersöka om intag av komjölksprotein påverkar benremodelleringen och/eller gerökad bentäthet hos unga människor, vilket skulle kunna leda till ett högre peak bone mass.Sökväg: Sökningar i PubMed och Scopus efter originalartiklar utfördes under april 2011.Sökord som användes var ?Milk AND bone mass/density?, ?Milk protein AND bonemass/density?, ?Milk basic protein AND bone mass/density?.Urvalskriterier: Originalartiklar på svenska/engelska som undersökt effekten av intag avmjölkprotein på bentätheten med hjälp av Dual energy X-ray absorbtiometry (DXA), samt påbenremodelleringen med hjälp av biomarkörer inkluderades.

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ?vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?? och ?har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på depressionssjukdomens prognos?? Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för Frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara..