Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de Formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa Formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets Formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom Formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom Formkraven.Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll.

Vi har behandlat en småhusaffär, hur den ser ut från mäklarens synvinkel, från starten med intagsförsök till avslutet med tillträde av fastigheten. Under rubriken intaget, har vi framför allt valt att ta upp hur ett uppdragsavtal ser ut, det är ju trots allt målet med intaget, att få uppdragsavtalet påskrivet av säljaren. Vilken metodik man använder sig av för att få uppdragsavtalet påskrivet, hur en objektbeskrivning ser ut och vilka Formkrav den har. Vi tar även upp lite om fotografering under intaget, bra fotografier har blivit en allt större del i en mäklares vardag. Efter intaget så kommer vi till kapitlet arbetets gång.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

This thesis seeks to investigate how an agreed written form requirement is met in an electronic environment. Swedish Contract law is applied since Sweden lack specific regulation for electronically closed agreements. Since contractual freedom prevails in Swedish law, it is up to the parties themselves to decide if the formal requirements to be applied.In order to assess whether the written requirement is fulfilled in the electronic environment, a purpose-oriented analysis should be made. When the purpose of why a written form requirement applies has been clarified, the analysis continues to assess whether the objective can be achieved with the modern form of communication. The method is called functional equivalence and means that when an electronic media fulfill the same functions as the paper medium so will the electronic medium as a starting point to give the same legal effect as if it were the case of a written paper document.

SammanfattningElektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Reglerna för ett testamente finns i Ärvdabalken och reglerar de Formkrav som handlingen måste upprätthålla för att den ska bli verksam. Även reglerna för tolkning av ett testamente återfinns i Ärvdabalken där det tydligt framgår att det finns ett visst utrymme för just tolkning och omtolkning av handlingen i de fall intentionerna inte klart går att tyda. Det man vill få fram är testators faktiska vilja med testamentet och det är detta man måste försöka utröna så att resultatet av tolkningen återspeglar testators verkliga intention. Svårigheterna med detta är att berörda personer ofta kan tolka testamentet på olika sätt vilket dessutom oftast leder till att testators vilja inte efterlevs. Uppsatsen har behandlat ovanstående område för att försöka reda ut hur man fastställer testators vilja..

Det saknas Formkrav för erhållande av sakrättsligt skydd vid pantsättning av bostadsrätter varför det i praxis har utvecklats att föreningen ska underrättas, denuntieras, i analogi med 31§ SkbrL. Det saknas även Formkrav på denuntiationens utformning, vem som är behörig att motta den eller krav på formell prövning av pantsättningens giltighet. Föreningen har endast ett lagstadgat krav enlig BRL att anteckna pantsättningen i föreningens lägenhetsförteckning. Varje förening har en egen lägenhetsförteckning vilket innebär att det saknas ett enhetligt och tillförlitligt register över samtliga bostadsrätter så som finns för fast egendom. Hanteringen av pantsättningar av bostadsrätter handläggs således många gånger av personer på ideell basis och med skiftande kompetens, dessutom hanteras varje denuntiation manuellt.

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ?hyrköparen?, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av Formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd.

Uppsatsen beskriver hur en reklamation bör se ut samt dess förfarande enligt gällande rätt i köplagen, konsumentköplagen och jordabalken. Det redogörs för en omfattande bild av avtalen enligt de tre olika lagarna, för att läsaren ska kunna bedöma vad reklamationsreglerna innebär. Därav har också reglerna om preskription behandlats eftersom dessa ligger nära reglerna om reklamation. Konsumentköplagen har behandlats något mer ingående. Det är viktigt att ett meddelande framförs när köparen inte är nöjd med sitt köp, annars kan han komma att förlora sin rätt att invända om fel.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestämmelser som inskränker en testators frihet att testamentera bort kvarlåtenskap. Uppsatsen bygger på analyser som genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strängt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlåtenskap. Lagstiftaren ställer vissa Formkrav för upprättande av ett testamente samt begränsar även i viss mån testationsfriheten. Om ett testamentes innehåll är oklart blir det föremål för tolkning.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Att det förekommer ändringar vid utförandet av ett byggprojekt är inte något nytt i byggbranschen, utan snarare något som alltid har funnits och förmodligen alltid kommer att finnas. Ändringar som uppstår vid utförandet av ett byggprojekt kan orsakas av en mängd olika anledningar. Men det ändringarna har gemensamt, är att de i regel resulterar i något som inom byggbranschen brukar benämnas ÄTA-arbeten. Begreppet ÄTA-arbeten står för Ändringsarbeten, Tilläggsarbeten samt Avgående arbeten och är ett resultat av ändringar i ett ursprungligt kontrakt.I utförandeentreprenader gäller i regel standardavtalet AB 04, vilket är ett avtal som innefattar bestämmelser som reglerar både beställares och entreprenörers förpliktelser gentemot varandra. Standardavtalet AB 04 reglerar i den meningen även hur ÄTA-arbeten ska hanteras, för att en entreprenör ska kunna erhålla ersättning för arbeten som inte omfattas av det ursprungliga kontraktet.Den här studien inleds med att beskriva hur ÄTA-arbeten ska hanteras enligt standardavtalet AB 04.

Det är inte ovanligt att svenska företag beställer tjänster och anlitar entreprenörer när de själva är överhopade med jobb eller när de själva saknar de rätta kvalifikationerna för arbetet som skall utföras. Denna uppsats riktar in sig på den detaljen huruvida uppdragsgivaren har något undersökningsansvar i och med beställning av tjänst från ett annat företag. Det är vanligt att uppdragsgivaren kontrollerar om det företag de ska anlita har F-skattsedel och registreringsbevis, detta främst för att veta hur beskattningen skall ske vid betalning för uppdraget. Tyvärr förekommer det oseriösa företag överallt på marknaden som sysslar med svart arbetskraft och när en uppdragsgivare anlitar ett sådant företag kan frågan om inbetalning av skatt och arbetsavgifter till staten bli problematisk. Praxis kring vad beställaren ska ha kontrollerat innan beställning håller på att utvecklas och i denna uppsats har vi gjort några nedslag bland de fall som varit upp till prövning i domstol.

SammanfattningVid en fastighetsöverlåtelse är det mångt och mycket som skall regleras så som köpe-kontrakt med alla dess skriftliga krav. Gällande regleringen av fel i fastighet har lag-stiftaren valt att dela upp ansvaret mellan säljare och köpare för att underlätta an-svarsbördan. Faktiska fel i fastighet tillhör köparens ansvarsområde och denne har en undersökningsplikt som fastställer att denne inte äger rätt att gentemot säljaren åbe-ropa de fel denne bort upptäcka vid sin undersökning. Denna ansvarsfördelning har dock ställts på sin spets efter domslutet i NJA 2007 s. 86 då HD ålade en säljare an-svaret kring faktiska fel i form av en upplysningsplikt.Då HD inte lämnat någon vägledning för hur en liknande upplysningsplikt kan ak-tualiseras är rättsläget idag något oklart gällande faktiska fel och vem som bör stå an-svarig.