Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar Formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive Formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av Formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp Formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om Formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av Formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med Formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med Formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av Formativ bedömning. Resultatet visar att Formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av Formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av Formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett Formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av Formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om Formativ bedömning förbättrar lärandetFrågeställning: Finns det ett samband mellan uppgiftsrelaterad Formativ bedömning och ökat lärande?Bakgrund: Tidigare forskning visar att det existerar en kontrovers huruvida Formativ bedömning har en positiv effekt på lärande. Skolverket menar att mer forskning behöver göras inom den svenska kontexten. Att undersöka om Formativ bedömning har en positiv effekt på lärandet kan således anses vara av vetenskaplig vikt.Metod: För att få ett svar på frågeställningen har ett experiment genomförts. Elever har vid två tillfällen fått genomföra ett test.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet Formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av Formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom Formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad Formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom Formativ bedömning.

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med Formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Efter att den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har Formativ bedömning i undervisningen fått ett betydligt större fokuseringsområde än tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlärning. Detta har resulterat i att många lärare har förändrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lärare arbetar med Formativ bedömning? Vilka åsikter de har och hur den Formativa bedömningen påverkar elevernas inlärning och i så fall hur? Studien omfattar fyra stycken lärare med många års arbetslivserfarenheter inom läraryrket.

Genomförda undersökningar visar att Formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att Formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet Formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad Formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom Formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett arbetssätt med Formativ bedömning i matematik på gymnasienivå. Målet med den Formativa bedömningen är att ge eleverna stöd i deras fortsatta lärande, att göra dem uppmärksamma på hur de ligger till kunskapsmässigt och hur de kan förbättra sig. Arbetet bygger på intervjuer med fem elever, som fått göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer på, samt för ämnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av Formativ bedömning. De kände att de blev hjälpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmärksammades på saker de behövde öva mer på..

I denna studie undersöks användandet av Formativ bedömning i praktiken och vad lärare anser om bedömningssättet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen Formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger på Formativ bedömning, men även summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lärarens användande av Formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lärare har genomförts för att få reda på lärarnas tankar och åsikter om bedömningssättet.

Genomförda undersökningar visar att Formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att Formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet Formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad Formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom Formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.

Formativ bedömning är den process där bedömningar används för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lärare använda Formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter på elevers lärande och resultat. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för elevers erfarenheter av de metoder som används inom Formativ bedömning och elevernas förmåga att uppfatta och värdera sitt eget lärande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter är av metoderna som baseras på de nyckelstrategier som finns inom Formativ bedömning samt jämföra om det är någon skillnad på grupper som arbetat med lärare som utbildats i Formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lärare som har fått samma utbildning inom Formativ bedömning. För att göra detta kommer jag använda mig av en enkätundersökning.

Följande examensarbete behandlar Formativ bedömning i relation till en likvärdig utbildning. Problemområdet grundas på en upplevelse där Formativ bedömning förespråkas på lärarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssätt på den verksamhetsförlagda utbildningen. Litteraturgenomgången redogör därför för Formativ bedömning, feedback och en likvärdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemområdet och arbetets frågeställning. Arbetets teoriansats innefattar därför fem strategier för Formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Trots att flera forskare påvisat stora födelar med Formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är Formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer Formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till Formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer Formativt.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är Formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.