Syfte ? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur Fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan. Metod ? Arbetet har genomförts i form av en case-studie.

I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon.

Med ett växande fokus på ett långsiktigt hållbart samhälle som tar ansvar för miljönsträvar Fordonstillverkare efter att sänka energiförbrukningen på sina fordon. Dettaarbete behandlar hur man kan sänka bränsleförbrukningen för lastbilar medpåbyggnader. En påbyggnad kan t.ex. vara en kran, en lastväxlare eller enbetongpump. En metod för att sänka energiförbrukningen är att sänka det varvtal somlastbilens dieselmotor arbetar vid.

Med ett växande fokus på ett långsiktigt hållbart samhälle som tar ansvar för miljön strävar Fordonstillverkare efter att sänka energiförbrukningen på sina fordon. Detta arbete behandlar hur man kan sänka bränsleförbrukningen för lastbilar med påbyggnader. En påbyggnad kan t.ex. vara en kran, en lastväxlare eller en betongpump. En metod för att sänka energiförbrukningen är att sänka det varvtal som lastbilens dieselmotor arbetar vid.

Examensarbetet initierades för att undersöka hur Fordonstillverkare på ett effektivare sätt kan hantera ochdra nytta av den växande marknaden av elektroniktillbehör så som mp3-spelare, GPS-navigatorer osv.Dessa produkter går förstås redan att använda i fordon idag, men är oftast inte möjliga att kontrollera medfordonets inbyggda kontrollenheter som till exempel volym knappar i ratten. En anledning är frånvaron aven standard över hur elekronikprodukter ska kommunicera med varandra. Produkterna är i första handdesignade för att användas separat, en mp3 spelare har interface (USB) för filöverföring, men är för övrigtinte möjlig att påverka utifrån för att t.ex. byta låt.Rapporten beskriver hur ett system kan designas för att lösa detta problem. Inspiration och tekniskalösningar har tagits ifrån ämnen som autonoma system där några av dess grundläggande funktioner harstått som bas för framtagande av tekniker och lösningar.

Det huvudsakliga området för examensarbetet var ventildrivningen i en lastbilsmotor från Scania. Ventildrivningen utsätts för växlande laster och påfrestningar som orsakas av en rad olika parametrar. Dessa parametrar kan vara motorvarvtal, motorlast, ventilspel med flera. Som Fordonstillverkare är det viktigt att hitta och undersöka parametrar som bildrar till lasterna i ventildrivningen. För att förenkla sådana utvecklingsprojekt och vinna tid används simuleringsverktyg där simuleringsmodeller skapas och verifieras.Arbetet handlade om att hitta och undersöka parametrar som påverkar lasterna i ventildrivningen samt ta reda på hur de tillsammans bidrar till en totallastspridning.

Drivsystemoberoende energiåtervinning är kärnan i detta examensarbete. Målet har varit att analysera pneumatikens potential att återvinna energi och agera som en gemensam plattform för alla Fordonstillverkare oavsett inriktning på drivsystem. En kompressor har används för energiformsomvandling, lufttankar för energilagring och luftmotor för återomvandling till kinetisk energi. Utgångspunkten för systemet har varit att utföra så stora delar av bromsarbetet som möjligt. Hållfasthetsberäkningarna styrker att måttlig energiåtervinning är möjlig utan anpassning av belastade komponenter, så som drivaxlar.