Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och Folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av Folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av Folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Man ska låta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som känns meningsfulla och roliga. Det är även viktigt att barnen får skriva mycket och att de får skriva utifrån sin förmåga och sina egna erfarenheter. Högläsning kan stimulera barnen på ett bra sätt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan Folksagor vara bra att använda sig avutifrån deras tydliga struktur och fantasifulla innehåll. Syftet med vår undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med Folksagor.

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade Folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två Folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

This essay examines two modern retellings of the classic fairy tale of Snow White and the seven dwarfs in the version of the brothers Grimm. By analyzing the differences in the modern version to the more original one my aim is to be able to see how these objects of popular culture are affected by the type of society they are created within.In my two-step analysis I have first used the theory of narratology to find what changes had been made in the two retellings. Here I have the help of several key concepts of the theorists Vladimir Propp, Gérard Genette and David Bordwell. The narrative differences, which turned out to concern the characters mostly, I have then sought to explain in the light of the sociological theories of Zygmunt Bauman regarding liquid modernity and liquid fears..

The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children?s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time..

This essay is dealing with the difficulties of cataloging and classifying anonymi and other kinds of literature without the components which have set the norm for bibliographic cataloging, i.e. a defined author, a standardized title etc. A typical example of this kind of literature is folklore and folktales, which are dealt with thoroughly here. The character of and the society's historical view upon the folk literature, as literature considered, are being described, as is the evolution of rules for cataloging in general. The folk literature is mostly systematized after a different pattern from other literature, since bibliographical facts are often missing.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Fairy tales are commonly considered to be both timeless and classless. Since the 17th century, when most of the tales we have access to today were first collected and published, the idea that fairy tales are part of an oral tradition, and therefore more or less uninfluenced by academic and literary trends, have been dominant amongst researchers, critics and readers. This idea needs to be revaluated. Even if the tales might have their roots in an oral tradition the history of the fairy tale ?is not primarily a history of oral transmission, but rather a history of print?, as Elizabeth Wanning Harries puts it (Wanning Harries, 2001:4).

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna.