Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en Fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden Fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en Fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en Fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning.

Titel: ?Man cyklar inte i Göteborg? En studie om studenters attityder till att cykla iGöteborgFörfattare: Evelina Höckert Nordqvist, Johan Dahlsner och Sanna ÅbomKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs StadProblem: Trafikkontoret vill öka cyklandet i Göteborgs innerstad. Trots stora ekonomiska och infrastrukturella satsningar ökar inte cyklandet.Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga studenters attityder för att ta reda på vadsom ligger bakom valet av transportmedel.Metod: Kvalitativ metod. Personliga respondentintervjuer och Fokusgruppsintervju.Material: Sex intervjuer samt en Fokusgruppsintervju med studenter mellan 20-25 år vid Göteborg UniversitetHuvudresultat: Vi har funnit studenterna villiga att börja cykla mer. De anser dock att det inte finns tillräckligt med utrymme för cyklandet i Göteborg.

Syfte och frågeställningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors föreställningar om näthat, är syftet att belysa hur fenomenet kan förstås. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur näthat framställs i två dagstidningar och hur framställningar liknar och skiljer sig från kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas näthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och händelser har inverkat på deras syn på fenomenet?Hur framställs näthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhåller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av näthat som kommuniceras via media och överensstämmer deras syn på fenomenet med den mediala framställningen?Metod och material: Frågeställningarna undersöks genom att kombinera metoderna Fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framställer näthat som ett fenomen där män näthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar näthat främst om tjejer som är taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att näthat inte är homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom även andra grupper är utsatta.

Bakgrund: Våld beskrivs som såväl fysiskt som verbalt våld men även som hot om våld. Det finns ingen entydig definition utan det är en individuell upplevelse. Vårdsektorn är en av de mest utsatta arbetsplatserna för våld och patienten är oftast den som utför våldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli våldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av våldshändelser.

Denna rapport syftar till att beskriva utvecklingsprocessen fo?r skapandet av salong Laserias nya hemsida. Hemsidans design a?r skapad med anva?ndbarhet i fokus vilket uppna?ddes genom studerande av relevant litteratur samt en Fokusgruppsintervju med na?gra av salongens kunder. Hemsidan utvecklades med hja?lp av Wordpress fo?r att uppdragsgivarna pa? egen hand ska kunna administrera hemsidan efter leverans..

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en Fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?Vårt resultat visar att deltagarna i vår Fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar föräldrasamverkan och vad de upplever sig ha inflytande över och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien baseras på en kvalitativ Fokusgruppsintervju med föräldralediga föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna visserligen vill vara delaktiga i deras barns vardag på förskolan, utifrån deras eget behov och de förutsättningar som krävs. Föräldrarna upplever dock samtidigt en svårighet att sätta sig in i den bakomliggande pedagogikens funktion för verksamheten. Föräldrarna tror också att fler spontana träffar skulle ge mer samhörighet och delaktighet i förskolan..

Syftet med uppsatsen var att undersöka familjerättssekreterarnas syn på små barns (0-3 år) anknytning till föräldrarna då dessa separerar samt hur familjerättssekreterarna arbetar kring detta. Undersökningen tog formen av en Fokusgruppsintervju med en arbetsgrupp vid en familjerätt i södra Sverige. Resultatet visar att deltagarna anser att det finns en ny ung föräldragrupp som har ett starkt rättviseperspektiv och därför vill dela barnen lika vid en separation. Följderna av ett tidigt växelvis boende är ännu inte belagda, vilket gör det svårt för familjerättssekreterarna att ha en tydlig ståndpunkt i frågan då de möter klienter eller skriver utredningar till tingsrätten..

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, FokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av Fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av Fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt Fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

In this study we pose the question if you through finding patterns in implementation of checkpoints can find ways to tailor the experience of the game A Story About My Uncle to hardcore gamers. To find out the answer we had hardcore players playing a modified level from the game A Story About My Uncle that was used as stimulus material for the following focus group interview. The analysis of the gathered material resulted in four patterns that can be used when implementing checkpoints to tailor the experience of the game A Story About My Uncle to hardcore gamers. Elements of checkpoints that our study showed to be important when it comes to how the game is experienced are density, placement and clearness..