This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative.The result shows that the headmasters? personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta är att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jämförelse görs. Syftet är även att uppsatsen ska vara användbar för både lärare och elever i undervisningen och romanernas innehåll och form står i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrådar i romanerna och föreslår därför att romanerna läses innan uppsatsen, för att inte läsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen är det aspekter som romanernas handling, karaktärer, miljö, intertextualitet, berättare och berättelsenivåer, Fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema är ?kamp? och det visar sig att Stefan Castas karaktärer ofta är utanför, fundersamma och söker efter mening.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de narratologiska drivkrafterna i de två postapokalyptiska verken The Stand av Stephen King och Girlfriend In a Coma av Douglas Coupland. Med frågor som: Vad är den narratologiska drivkraften? Med kulturkritisk infallsvinkel: vad för karaktärerna med sig in i den nya tiden? Genom närläsning kommer en undersökning ske, där de narratologiska drivkrafterna lyfts fram. Resultatet visar att författarna har använt sig av två olika tekniker. The Stand använder sig av motsatspar enligt A.J.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis Fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis Fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis Fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

This essay concerns on how my novel The Teacher was influenced by the Masters course I completed in Creative Writing at Linnaeus University (2012 ? 2014). Basically, The Teacher is about a love affair between a teacher and a student. With an intertextual, comparative and structurally inspired method I examine the process of writing my text. I also examine how my work relates to the great changes of the Swedish school system in the early 1990:s: deregulation, decentralisation and management by objectives.

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky?s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett textanalytiskt synsätt problematisera skönlitteraturens roll som underlag för diskussioner om livsfrågor och identifikation. Eftersom syftet ställer två olika synsätt mot varandra, analytiskt tänkande och identifikationsläsande, blir uppsatsen tudelad. Med utgångspunkt från narratologin görs först en textanalys på två ungdomsroma-ner. Fokus ligger på karaktärsuppbyggnaden med berättarröst, Fokalisering samt karaktärer-nas inre och yttre som centrala begrepp. Relevanta delar av denna karaktärsanalys används sedan som utgångspunkt i den övergripande diskussionen.

Jag har i denna uppsats, med hjälp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framställningen av individens förhållande till samhället har jag även använt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom människors och karaktärers handlingar kan bottna i en strävan efter rening av en skuld vi bär inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jämnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tänkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag använt mig av Burkes begrepp ratio, det vill säga förhållandet mellan dessa två komponenter i pentaden. Resultatet består i att Fogelström ämnar berätta historien om de människor som skapade grunden för dagens välfärdssamhälle, vars historia sällan belyses. Han beskriver ett förhållandevis obarmhärtigt samhälle, en agent, som tar beslut om sina invånares livsvillkor.