The aim of this paper was to explain protein degradation in silage and protein quality and biogenic amines in silage and their effects on the health of the dairy cows. After harvest-ing, the plant proteases degrade the proteins in the plant. The protein degrades to different fractions with different digestibilites in the rumen. Fraction A contains non- protein nitro-gen which is peptides, free amino acids and amines. True protein is in the fraction B and is further divided into three subfractions depending on their solubility.

Att tillgodose slaktkycklingens behov av protein och aminosyror är viktigt för att de ska kunna ut-nyttja sin genetiska tillväxtpotential med bibehållen hälsa. Rapsmjöl och rapsfrö har en aminosyra-sammansättning som motsvarar kycklingens behov och det är av intresse att granska om dessa råvaror kan ingå i slaktkycklingens foder i större utsträckning än vad som görs idag. Syftet med denna studie var därför att utvärdera hur 10 %, 20 % och 30 % inblandning av rapsfrö och rapsmjöl (förhållandet 1:5) påverkar parametrar såsom tillväxt, Foderintag, foderomvandlingsförmåga, fothälsa, lever- och sköldkörtelvikt samt träckens och ströbäddens TS-innehåll. Totalt ingick 140 kycklingar i försöket jämnt fördelade i 20 burar med 7 djur i varje. Försöket innefattade fyra foderbehandlingar innehål-lande 0-30 % raps.

För hästen i träning är det viktigt att den intagna energin matchar förlusterna av energi för att hästen ska kunna behålla sin energibalans. Ofta sägs att hästar i hår-dare träning tenderar att tappa aptiten och att hästar i träning kan ha svårt att mat-cha energiförlust mot energiintag. Aptitreglering är komplext och involverar både olika hormoner, centrala och autonoma nervsystemet samt andra funktioner hos mag-tarmkanalen. Ett hormon som visats vara kopplat till reglering av aptit är lep-tin. Leptin, som i huvudsak produceras av fettvävnaden, har pekats ut som en vik-tig indikator på både ätbeteende och energiförbrukning.

Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete påverkar mjölkkors avkastning, Foderintag och välfärd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad från många andra länder i världen. Detta skapar problem då besättningstorlekarna ökar och det blir svårare att få marker i närheten av gården att räcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor på bete är dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket på bete som inne på stall. Det är därför viktigt att finna ett sätt att lösa problemen som både gynnar kon och bonden.

Hästens Foderintag är en viktig biologisk process och behövs för att förse hästen med energi och näring så att de kemiska processerna i kroppen kan upprätthållas. Foderintaget påverkar även mängden näringsämnen och energi som hästen har tillgängligt för utveckl-ing av beteendemässiga och psykologiska processer. Foderintaget påverkas av många olika faktorer och därför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, både interna och externa faktorer, som påverkar Foderintaget hos hästen, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansättning i fodret kan påverka Foderintaget hos hästar. Kort- och långtidsregleringen av Foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka påverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

It becomes more important to consider different behaviour traits in the selection for dairy cows to be suitable in the production systems of today. The purpose of this investigation was to study the genetic background to behavioural traits and the heritabilities for temperament, rank order, aggressiveness, feeding behaviour and for learning behaviour. Moreover, the genetic correlations to other traits were studied. To be included in a breeding programme a trait needs to have enough genetic variation, a moderate to high heritability or to be correlated to another measurable trait. Behaviour is a quantitative trait affected by many genes and the environment.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga.

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Våmacidos är ett sjukdomstillstånd som uppstår då våmmens pH sjunker under det normala. Sjukdomen kan delas in i akut- respektive subakut våmacidos, beroende på grad av pH sänkning. Våmmens mikroorganismer bildar flyktiga fettsyror (VFA) från kolhydrater. Vid våmacidos bildas mer VFA än normalt på grund av för hög konsumtion av lättsmälta kolhydrater (stärkelse), framförallt kraftfoder. Detta resulterar i att våmmens pH sjunker för mycket.

Beteende skulle kunna vara en användbar markör för näringsmässig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt ätbeteende. Idisslare sägs inneha en ?näringsvisdom? som innebär att de har förmågan att selektera olika sorters växter av varierande näringsinnehåll och toxiner för att möta deras näringsmässiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter Foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller obehag.

Vallfoder är en stor och viktig del i mjölkkornas foderstat i norra Sverige. Produktion av ett högkvalitativt grovfoder är av stor vikt för att minimera behovet av inköpta kraftfoder. Kons dagliga konsumtion bestäms av hennes behov av näring och energi samt vilket foder hon erbjuds. För att inte begränsa konsumtionen med för stor volym foder behöver vallfodret vara av god kvalité avseende fibersmältbarhet och energiinnehåll. Syftet med detta examensarbete var att studera om fibersmältbarhet skiljer sig mellan sorter inom arterna timotej och rödklöver.15 olika sorter av timotej respektive rödklöver ingående i SW Seed?s sortprovning skör-dades vid tre påföljande veckor från provrutor i Röbäcksdalen, Västerbotten, för att mot-svara tidpunkten en vecka innan axgång/knoppning, veckan för axgång/knoppning samt veckan efter axgång/knoppning under sommaren 2009.

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

Osteokondros är en vanlig multifaktoriell sjukdom hos stora och snabbt växande hundraser och kan drabba flera leder så som exempelvis armbågs- och bogleder. En lokal störning i den endokondrala benbildningen i epifysen eller metafysens tillväxtbrosk leder till ojämnheter i brosket, som i sin tur orsakar smärta och hälta. Osteokondros påverkar hundens välfärd såväl som människans användning av hunden. Kunskap om sjukdomsförloppet och faktorer som påverkar sjukdomsutveckling krävs för att förhindra uppkomst av osteokondros. Den här litteraturgenomgången syftar till att klargöra huruvida utfodring påverkar utvecklingen av osteokondros hos hund och i så fall på vilket sätt. Litteraturstudien har avgränsats till betydelsen av överutfodring med energi och protein samt över- eller underutfodring med kalcium och fosfor. För att en normal ledyta ska bildas krävs ett intrikat samspel mellan mekanismerna för skelettillväxt, endokondral benbildning samt benremodulering.