Rapporten är ett examensarbete i byggingenjörsutbildningen på högskolan i Halmstad och belyser området för industriellt Flerbostadsbyggande. Flera aktörer har försökt sig på att bemästra denna konst att bygga industriellt men inte lyckats. I denna rapport har vi gett oss på att ta reda på framgångsfaktorer. När det industriella byggandet jämförs med det traditionella byggandet finns det många olikheter som måste redas ut och göras om för att få en fungerande byggindustri.I rapporten ger vi er en allmän bild, och definition, av industriellt byggande. Vi jämför de olika aktörerna och försöker peka på vad som skiljer dessa åt.

Byggsektorn står idag inför en stor utmaning - att reducera byggkostnaderna genom industrialisering samtidigt som kvalité och kundvärde står i fokus. NCC:s svar är utveckling och införande av tekniska bostadsplattformar. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet. I och med detta skapas en kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestalningsmöjligheter. Syftet med examensarbetet riktar in sig mot fyra områden: undersöka tillämpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projekteringen, klargöra arbetssättet, studera acceptansen bland inblandade aktörer samt beskriva vilka förbättringar som kan göras inför framtiden.

Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd måste hänsyn tas till vad denne har för önskemål och är villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga på att leverera det kunderna efterfrågar. Kunderna är ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren är överlämnad. Det är främst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstår.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.